Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ÉtdKARD LINGSTRÖM
dess revolutionära utslag.’’x I de flesta situationer har det nög
funnits de på borgerligt håll, som önskat användande av de
skarpaste medlen. Men det "borgerliga klassintresset’’ har varit
differentierat, och de moderata elementen ha i regel segrat, varför
resultatet i stort sett har blivit det, som Sigurd Ibsen skildrat i sin på
kloka synpunkter så överflödande lilla bok.
De socialpolitiska framstegen, som främst varit vinster för
arbetarklassen, ha samt och synnerligen kommit såsom resultat av en
samverkan, som stora delar av borgarklassen haft med
arbetarklassens politiska partier. Från Kommunistiska manifestets
utgångspunkt borde detta varit en omöjlighet — men ändock har det skett
på det sättet!
Om man skulle kunna tala om en bourgeoisi ur Kommunistiska
manifestets synpunkt, borde denna särskilt i dominerande ekonomiska
frågor hållit samman. Men det har den ingalunda gjort. Den
svenska tullagstiftningens historia ger härvidlag en rad lärorika
exempel. Den visar hur olika grupper på borgerligt håll under
decennier legat i luven på varandra om tullsystemet över huvud, om
dess användning o. s. v. Detta har kunnat ske därför att det
härskat en ganska djup ekonomisk intressesplittring på borgerligt håll.
Professor A. Montgomerys arbete om 100 års svensk tullpolitik kan
ge besked i detta avseende.2
Ett annat frappant exempel ur svensk politisk historia kan
anföras. Det är den s. k. Norrlandslagstiftningen som åsyftas. Denna
lagstiftning har alltid omhuldats på socialistiskt håll. Den har ju
även en antikapitalistisk tendens i så måtto, att den reser hinder i
vägen för "kapitalets ohejdade profitjakt’\ Om nu borgarklassen
från början till slut stode i storkapitalismens tjänst, skulle en
sådan lag icke kunnat komma till i Sverge. Men dess huvudprinciper
lagfästes på en tid, då det endast fanns 13 socialister i vår riksdag.
Denna lag mot "kapitalets ohejdade profitjakt" skapades sålunda
nästan uteslutande av borgarklassen, och den kunde skapas, därför
att de övervägande krafterna på borgarhåll hade ekonomiska
intressen, som pekade åt ett annat håll. Långa stycken behärskades
borgarklassen i detta fall av önskan att tjäna samhällets gemensamma
intressen gentemot en liten grupp kapitalistiska företagare. Den
uppenbarade sålunda i viss mån en socialistisk mentalitet.
1 iSigurd Ibsen: Politikens Motsætninger. Oslo 1925.
Arthur Montgomery: Svensk Tullpolitik 1816—1911. Sthlm 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
