Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOÜRGEOiɾt ÖCtt FftOLÊTABIAT
m
De anförda exemplen — till vilka många flera utan svårighet
skulle kunna fogas — visa, att borgarnas "politiska klasskamp’’ är
en så invecklad historia, att Kommunistiska manifestets schema icke
räcker till för att förklara och förstå den. Man får det rätta greppet
på saken först då man fattar, att "det materiella underlaget",
borgarklassens ekonomiska struktur är genomvävd av
intressemotsättningar och konkurrens. Närmare verkligheten än Marx och Engels
av 1848 står Karl Renner,1 då han framhåller att "mellan
produktiv- eller industrikapital, köpmanskapital och lånekapital såväl som
mellan dessa kapitalformer och jordegendomen existera faktiskt
djupt ingripande intressemotsättningar, som framkalla
korresponderande klassmotsatser inom det borgerliga samhället."
På dessa skiljaktigheter inom borgardömet ha såväl vissa
borgerliga grupper som arbetarklassen byggt i sin praktiska politik.
De senaste decenniernas politik har kännetecknats av det, som Karl
Renner kallat "die wechselnden Allianzen der Klassen" Grupper
på borgerligt håll ha gång efter annan knutit an till de proletära
partierna för att skapa tillräcklig politisk styrka i akt och mening
att få vissa frågor lösta i viss riktning. Å andra sidan ha
arbetarklassens partier, som redan antytts, skapat allianser ’ ’över
klassgränserna" för att få en del av sina önskemål genomförda. Ingenting
av detta skulle kunnat existera, om verkligheten motsvarat
klass-kampsdogmat. Hjalmar Brantings framgångsrika politiska taktik
skulle icke ha varit möjlig i fall samhället varit så onyanserat, som
det enligt gängse, programmatiskt fastslagen marxistisk uppfattning
skulle vara.
Den huvudinvändning, som kommer att resas mot ovan anförda
synpunkter, är gammal och bekant: Utvecklingen har lämnat det
där stadiet bakom sig; då vi komma fram till samhällets
"ekonomiska kärnproblem" blir borgarklassen enig; se vi icke redan här
hemma i Sverge den borgerliga politiska samlingen. Låter man sig
nöja med dylika förklaringar, måste man emellertid betecknas såsom
ganska skumögd.
Såsom nedan ytterligare skall visas tenderar utvecklingen icke
till en större enhet utan tvärtom till en ökad ekonomisk och social
differentiering för samtliga samhällsklasser. Den borgerliga
samlingen har ingalunda något "materiellt underlag", som skulle tänkas
Anf. arbete. Sid. 62.
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
