Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
RICKARD LINGSTRÖM
kunna gynna en fullständig sammansmältning av de borgerliga
grupperna. Skall den förklaras måste man mera hålla sig till
psykologiska synpunkter. I det politiska livet som på andra håll reagera
de grupper och personer, som se sitt inflytande och sin ställning
hotade, ovillkorligen mot den makt, som representerar hotet.
Socialdemokratin har stått nära majoritet i riksdagens andra kammare.
Denna utsikt skapade en allians på den borgerliga sidan. I själva
verket har denna allians icke en så fast form och en så djup
innebörd som alliansen mellan borgerlig vänster och socialdemokrati på
den tid, då högern intog något som liknade en härskarställning i
vårt politiska liv. Alliansen mellan de borgerliga partierna har
hittills haft ett huvudsakligen negativt syfte: att hindra
socialdemokratins maktutveckling. Men det gamla förbundet mellan borgerlig
vänster och socialdemokrati hade en rad positiva syften, som också
i många fall uppnåtts. Det är typiskt, att det ännu icke i vårt land
förekommit någon borgerlig samlingsregering med spetsen mot
socialdemokratin, under det att vi haft en liberal-socialistisk regering,
som ledde kampen mot den gamla högern. Och nu när högern åter
regerar, viskas högt om en ny "vänsterorientering" från frisinnat
håll. Beror det på att det "materiella underlaget" förvandlas på
några månader? Nej, endast därpå att allmänna psykologiska
faktorer gruppera motståndet mot "maktens innehavare" allt efter
maktens placering hos de olika politiska partierna. Då den senaste
borgerliga vänsterregeringen satt, märkte man till och med en viss
kärvänlighet mellan höger och socialdemokrati. Denna omständighet
var endast ett utslag av de på sidan ståendes aversion mot
"makt-innehavaren", och just detta skapade en likartad känslobotten hos
de partier, höger och socialdemokrati, som annars bruka anses så
oförenliga som eld och vatten. Den så beskaffade verkan av det
frisinnade regerandet var så stark, att den gör sig tydligt gällande
även sedan en högerregering efterträtt den frisinnade ministären.
Det senast anförda bevisar, att grupperingarna inom det politiska
livet ofta påverkas, ja, domineras av andra faktorer än de, som
rymmas i Kommunistiska manifestets förkunnelse. Vad som här sagts
med stöd av svenska förhållanden skulle med enahanda resultat
kunna kompletteras med exempel utifrån.
Varken i ekonomisk eller politisk bemärkelse är borgerskapet en
"klass" i detta begrepps marxistiska innebörd. Det är ingen
svårighet att vid olika tillfällen uppvisa en hel provkarta på vad man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
