Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOUBGfiOISl OCH PROLETARIAT
35
nästan skulle kunna kalla skilda "klasslägen" inom själva
borgar-dömet. Detta verkar också på mångahanda sätt i det praktiska
livet. Arbetarpartiet skulle beröva sig självt möjligheterna att klart
bedöma utsikterna för sina strävanden om det i evighet bortsåge
från detta. Till all lycka har det emellertid hittills i sin dagliga
gärning räknat med dessa ting, vilka det i sin teori och sin
förkunnelse så ofta förnekat.
Gustaf F. Steffen har påpekat, att Karl Marx hade sitt
proletariatbegrepp färdigt före sina övriga ledande ekonomiska och sociala
teorier. "Detta proletariatbegrepp är ursprungligen icke vunnet
genom induktion, utan genom deduktion och enligt Hegels
tes-antites-metod.,, Värde- och mervärdeteorierna t. ex. ha ’’konstruerats för
att nationalekonomiskt fullfölja (och därmed ’bevisa’) den långt
före deras tillkomst konstruerade proletariatteorin".1 Går man till
Marx tidigaste skrifter, skall man finna, att allt talar för, att
åtminstone det första av Steffens antaganden har fog för sig. I
Inledning till kritik av den hegelska rättsfilosofin2 (skriven år 1843)
frågar Marx: På vad sätt kan den tyska revolution, på vilken man
hoppas, komma; ’ Var är den positiva möjligheten för den tyska
frigörelsen"? Han svarar: "Genom bildandet av en klass med
radikala kedjor (mit radikalen Ketten), en klass i det borgerliga
samhället, vilken icke är någon det borgerliga samhällets klass, ett st;lnd,
som innebär upplösningen av alla stånd..., som icke står i en
ensidig motsättning till konsekvenserna, utan som står i allsidig
motsättning till det tyska statsväsendets förutsättningar..., som icke
kan frigöra sig, utan att emancipera sig från alla samhällets övriga
sfärer och därmed emancipera alla samhällets övriga sfärer...
Denna samhällets upplösning såsom ett särskilt stånd är proletariat.’’
Här ger den 25-årige Karl Marx livet åt den marxistiska
proletariatteorin under tonerna av "den Hegelska filosofins groteska
klippmelodi". Omkring fyra år senare träder teorin ut i världen
genom Kommunistiska manifestet, som tecknar proletariatet på
följande sätt: "Med industrins utveckling förökar sig icke blott
proletariatet; det sammantränges därjämte i större massor, dess kraft
växer, och det känner denna kraft mera. Intressena, livsvillkoren
1 Marx och Materialismen. Sthlm 1914. Sid. 121 o. f.
I "Deutsch-fraTizösisehe Jahrbiicher von A. Ruge und Karl Marx. Paris 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
