Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
RICKARD LINDSTRÖM
inom proletariatet, bliva allt mera lika, i det maskinerna allt mera
utjämna skillnaderna mellan de olika arbetsorterna och nästan
överallt nedtrycka lönerna till samma låga nivå." Proletariatet blir en
klass, som "intet annat har att förlora än sina kedjor".
Här framträder för oss proletariatet såsom en enhetlig,
undertryckt klass, vilken liksom av naturen står i den mest klara
opposition till det borgerliga samhället. Proletariatets sociala och
ekonomiska enhetlighet tankes såsom dess förnämsta styrka; här är
grunden för den proletära klassolidaritet, som i tidernas fullbordan skall
förmå skapa en annan samhällsordning. Dessa begrepp spela än i
dag en dominerande roll i den socialistiska agitationen.
Steffen hävdar, att Marx’ proletariatbegrepp ingalunda alltid
bekräftas ens av forskningsresultaten på 1850 och 1860-talen. Därom
skola vi icke resonera. Vi önska endast framhålla att den nutida
erfarenheten även rutan särskilt djupgående forskningar tydligt
säger, att det icke kan vidmakthållas.
Redan om man betraktar det nutida s. k. proletariatet så att säga
i fågelperspektiv, skall man finna en mycket skiftande terräng. I
våra industriorter och städer finnas många tusen arbetare, som
skaffat sig egna hem, som rotat sig fast, som äro ett stationärt
element inom samhället. Å andra sidan finnes det vida lager av helt
annan beskaffenhet, ’ ’inneboende’’ i storstäderna o. d., människor, som
över huvud dragas med svåra bostadsförhållanden och som höra till
de rotlösaste bland medborgarna. De förra höra till spararnas
grupp och i politiken representera de i regel en socialdemokratisk
reformism. Deras psykologiska art är en annan än medlemmarnas
av de senare grupperna, som äro lätt tillgängliga för skarpmakeri
och politisk "radikalism". Detta är ting, som man räknar med
inom arbetarrörelsen, och man har länge observerat denna skillnad
mellan olika arbetargrupper.
Vad som nu för tiden väcker mest uppmärksamhet vid ett
betraktande av arbetarklassen är säkerligen den långtgående skillnaden i
inkomstförhållanden för olika arbetargrupper. Ett djupt svalg har
grävts mellan exportindustrins arbetare och de arbetare, vilkas
arbetsgrenar över huvud taget influeras av världsmarknadsläget å ena
sidan och vissa grupper av den rena hemmamarknadens arbetare å
den andra. Den ekonomiska differentiering, som här uppkommer,
gör att de nutida förhållandena allt mindre motsvara
Kommunistiska manifestets ord, att "intressena, livsvillkoren inom proletaria-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
