Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOURGEOISI OCH PROLETARIAT
37
tet bliva allt mera lika." För att i någon mån belysa denna
lönesplittring inom vårt land anföra vi några siffror som professor Bertil
Ohlin 1 använt i en undersökning rörande dessa förhållanden. De
gälla löner vid ackordsarbete för vuxna arbetare år 1924 och basera
sig på socialstyrelsens statistik. Sammanställningen har följande
utseende:
Per Per
Industrier timme Per år Industrier timme Per år
Målning och glasmästeri. 2,60 3,895 Torvindustri 0,73 1,388
Egentligt byggnadsarbete 2,26 3,618 iStenbrott o. stenhuggerier 0,78 1,651
Bryggerier 2,07 3,217 .Spinnerier och väverier.. 0,91 2,096
Bagerier 2,01 3,461 Sågverk 0,94 2,023
De av prof. Ohlin återgivna siffrorna sammanfalla ganska nära
med de uppgifter, som röra år 1927 och som kunna hämtas ur
Socialstyrelsens tidskrift Sociala Meddelanden, nr 12, 1928. Tyvärr saknas
i denna senare statistik uppgifter rörande årslönerna för målning
och glasmästeri, egentligt byggnadsarbete, torvindustri samt
stenbrott och stenhuggerier. Siffrorna gälla i samtliga fall vuxna män.
För år 1927 se de sålunda ut:
Per Per
Industri timme Per år Industri timme Per år
Målning och glasmästeri. 2,63 ––– Torvindustri 0,68 –––
Egentligt byggnadsarbete 2,10 ––– Stenbrott o. stenhuggerier 0,76 –––
Bryggerier 2,29 3,583 Spinnerier och väverier.. 0,93 2,146
Bagerier 2,17 3,564 Sågverk 0,97 2,145
Bilden är talande nog. Den återverkan, dessa förhållanden hava
på förhållandena inom arbetarklassen, skall senare belysas.
Professor Ohlin påpekar i den citerade undersökningen, att
’ ’jordbruket och skogsbruket, som dock sysselsätta många flera
människor än industrin i egentlig mening, icke varit i stånd att höja
reallönen över förkrigsnivån, utan ha därvid befunnit sig i samma
läge som de nyssnämnda illa lottade exportindustrierna’’ Härmed
äro vi inne på ett mycket viktigt kapitel i samband med problemet
om proletariatets ekonomiska homogenitet. Ehuru saken egentligen
hör hemma i ett senare avsnitt av denna uppsats, vilja vi här peka
på att lantarbetarna i vårt land vid senaste andrakammarvalet tyd-
1 Bertil Ohlin: Lönenivåns söndersplittring. I tidskriften Verkstädernas
februarinummer 1926. Sid. 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
