Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Rohtlieb, Curt: Familjeförsörjarnas arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
CURT ROH†LIÜB
Till en början må då framhållas, att ett system àv familjetillägg
utan tvivel kan skapa rikligare behovstillfredsställelse med samma
totalbelopp.
Rörelsen för ökad användning av familjetillägg har haft till syfte
att höja levnadsstandarden hos arbetarklassen. Samtidigt har man
från annat håll velat däri se ett medel att sänka arbetslönerna.
Fordran på familjebidrag har understötts av ivrarna för
folkökning, vilka däri sett en sporre för nativiteten, oeh samtidigt •—
kanske på bättre grunder — av ’ ’eugenister’’, då ju bättre
barnavård både är en förutsättning för höjd befolkningskvalitet och
förbunden med krav på särskilda bidrag.
Familjeförsörjaren understöder detta krav — och i än högre
grad förespråkarna för kvinnoemancipation. Dessa ha t. o. m.
arbetat för rörelsen som con den varit deras egen.1 Det torde
visserligen visa sig, att rörelsens värde för kvinnoemancipationen
är något dub¾s. Löses beroendet av familjeförsörjaren
fullständigt., blir detta måhända i längden värst för den kvinnliga
parten. Insatsen från kvinnosakens sida har i varje fall uträttat
mycket för opinionens väckande.
Det är alltså ur många olika källor som strävandena för
familjetilläggen under senare år hämtat näring, och särskilt i Frankrike,
Tyskland, Holland och Belgien har rörelsen vunnit terräng.
Formerna ha växlat, oich att redogöra närmare för de olika försökta
modifikationerna skulle här vara onödigt.2 Sina ivrigaste
förespråkare fick tanken från början inom den kristligt färgade
arbetarrörelsen, varemot socialdemokraterna mångenstädes på växlande
grunder ställt sig avvisande. I stor omfattning har emellertid
denna hållning förbytts till avgjord sympati, särskilt där
familjeförsörjarna själva kunnat giva eftertryck åt sina önskemål. Från
företagens sida har man särskilt i Frankrike gjort allt för att giva
bidragen sken av frivilliga barmhärtighetsverk, ehuru de givetvis,
där de utgå regelbundet, äro att anse som en del av
driftkostnaderna. Försök att begagna systemet till inblandning i arbetarnas
angelägenheter eller andra bisyften måste naturligen tillbakavisas
och klagomålen i sådant avseende ha synbarligen minskats. Där
1 Det utförligaste och mest energiska försvaret har presterats av Eleanor
Rathbone, The Disinherited Family, London 1924.
2 En sammanfattande översikt härav innehålles i H. H. R. Vibarts arbete
Family Allowances in Practice, London 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
