Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
CAM, ARV. HESSLKK
tas drömtillstånd, klassmedvetandet som grundval. Detta är dess
oundgängliga korrelatM (Michels: a. a., sid. 295).
"Das Gegnerschaf tsbewusstsein " — Sombarts uttrycksfulla men
svåröversättliga beteckning för denna arbetarklassens andliga faktor
— har bourgeoisin frambesvurit mot sig ofta utan att själv ana
det. Den utmanande inbilskheten hos många av dess representanter
och enskilda arbetsgivares brutala uppträdande ha strött salt i såren
hos arbetarklassen; domstolsutslag, vilkas tillblivelse och
omständigheterna därvid givit dem ett suspekt sken av prestigesak, ha
uppfattats som riktade mot arbetarklassen själv och dess strävanden.
Härav uppstår en känsla av kränkt självmedvetande, vilken alstrar
hat mot de verkliga eller förmenta orsakerna till känslan av
nedsättning och strävar att komma till uttryck i bestämda
viljehandlingar, som upphäva orsakerna till detta tillstånd. Denna
självhävdelsedrift är av fundamental betydelse såsom psykisk drivkraft och
den växer i styrka i samma mån, som föreställningslivet utvidgas
genom sociala inflytelser såsom ökad kunskap och på grundval av
politiska jämlikhetskänslor höjd självaktning. Men
självhävdelsedriften förutsätter förmågan att bilda en jagföreställning och då
denna hos arbetarrörelsen förefinnes såsom klassmedvetande och
utgör en av rörelsens psykiska krafter, har rörelsen med den ur
konfliktläget och ’ ’das Gegnerschaftsbewusstsein’’ framsprungna
självhävdelsedriften tillförts ännu en mäktig själslig drivkraft.
Det är ur insikten om en gemensam fara och en gemensam
motståndare, som idén om klassen och viljan att försvara den och hävda
dess intressen blir dominerande i individernas själsliv och förlänar
de kollektiva handlingarna och viljeakterna ett större mått av
effektivitet. Och ju mera hotande och allvarlig faran synes vara, desto
djupare förnimmes behovet av att låta de stora gemensamma
introssena skjutas i förgrunden och att låta de små individuella träda
tillbaka.
§ 5. Tron pä en framtida, bättre sawihällsordning.
Om den vilja till självhävdelse, som är följden av kränkt
självmedvetande, varaktigt undertryckes och framgångar med därav följande
tillfredsställelse utebli, söker en eröättningsföreställning kompensera
detta. Då t. ex. en kränkning av rättskänslan spelat en dominerande
roll vid utbildandet av arbetarklassens känsloläge, uppstår en
kompenserande viljeföreställning, vars strävan utmynnar i grundandet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
