- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoförsta årgången. 1929 /
99

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I)EN SOCIALDEMOKRATISKA ARBETARRÖRELSEN

W

ett nytt rättstillstånd; detta önskade rättstillstånd tar gärna
formen av ett absolut gott, ett ideal. Så ter sig den psykologiska
process, vars produkt är arbetarklassens strävan efter en bättre tillvaro
och tron på dess förverkligande. Styrkan hos denna strävan är stor
i den mån som styrkan är stor hos den tro, som med tillförsikt ser
fram mot målets uppnående.

Lidande föder hopp och hopp föder tro. Då arbetarklassen led
under svåra ekonomiska och sociala förhållanden, uppsteg hoppet
om en bättre framtid och vad man längtar efter, det tror man på.
Denna tro har städse varit en grundton i massornas själsliv, men
tron måste rymma bilden av något absolut, icke något relativt gott
för att den skall kunna bli en mäktig, andlig drivkraft, Trosbilden,
visionen av ett idealsamhälle har emellertid i arbetarnas medvetande
alltid varit ytterst flyktig och obestämd. Vad som av socialismens
teorier anammats av arbetarklassen, har endast varit det, som
motsvarat dess egen innersta längtan. Socialismen själv har, även då
dess teoretiker med största styrka hävdat dess vetenskaplighet, till
stor del blott varit föreställningssymboler för arbetarklassens tro.
Den socialdemokratiska arbetarrörelsen är alltså en förening av vilja
och föreställning. Ju klarare den socialistiske tänkaren förmått
uttolka, vad arbetarmassorna dunkelt kände, och ju åskådligare han
lyckats forma det i litterära symboler, desto större har betydelsen
av dessa symboler blivit för arbetarrörelsen och desto mäktigare
har den syntetiska kraften av vilja och föreställning i förening
framträtt. — Men man får icke ett ögonblick hänge sig åt den
villfarelse, som ligger i tron att den symboliska framställningen, den
socialistiska teorin varit av avgörande betydelse för arbetarrörelsens
uppkomst och utveckling. Det primära var under alla förhållanden
den häftiga kritiken av det bestående och den obestämda längtan
efter något bättre. Den socialistiska ideologin har blott bidragit att
omvandla obestämd längtan till medveten vilja, då den anvisat de
framkomliga vägarna för uppnåendet av det åtrådda målet. Djupast
sett är icke ens tron på detta mål, önskan att skapa en ny
samhällsordning ett avgörande element i arbetarnas psyke, och om man med
socialister bör mena endast dem, i vilkas psyke en sådan önskan är
förhärskande, utgöra de enligt de Mans uppfattning en minoritet
bland de socialistiskt organiserade arbetarna. Men samme författare
framhåller med all önskvärd styrka framtidstrons betydelse, då han
skriver (a. a. T, sid. 127) : "När massorna i dag tro på en socialis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1929/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free