Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Sundberg, Nils: Åttatimmarsdagens ekonomiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
KILS StJNDfcEttfl
av arbetsdagen blir alltså en höjning av intensiteten under dagens
alla timmar. Detta är ytterligarc en orsak till att
produktionsresultatet icke sänkes i samma proportion som arbetstiden.
Ytterligare en orsak kan anföras, som bidrager att höja
produktionsresultatet per timme vid en arbetsdag på 8 timmar. När
arbetsdagen haft en längd av 10 timmar, har den i regel varit indelad i tre
perioder, och arbetet har sålunda avbrutits för såväl frukost- som
middagsrast. Nu visar det sig emellertid, att arbetsintensiteten i
allmänhet är mycket låg under perioden före frukost, till en del
beroende på att många arbetare icke intaga ett ordentligt mål
mat före arbetets början. Härtill kommer, att intensiteten som
regel är lägre en stund före och en stund efter dessa måltidsraster.
Vid arbetsdagens förkortning till 8 timmar har det emellertid varit
möjligt att i stor utsträckning övergå till en indelning i två perioder,
varför ovannämnda nackdelar reducerats.
Mot bakgrunden av denna allmänna diskussion om
arbetsintensitetens höjande till följd av en förkortning av arbetstiden kan det
vara av intresse att se, hur åttatim-marsdagen faktiskt verkat i
detta avseende. För vårt lands vidkommande finnas två
utredningar, nämligen Socialstyrelsens 1922 samt Socialstyrelsens och
Kommerskollegii 1925. Att bedöma frågan med utgångspunkt från
den förstnämnda erbjuder dock stora svårigheter. Deflationskrisen
1920—22 hade till följd svåra rubbningar för produktionen, och
det är därför svårt att särskilja de företeelser, som kunna hänga
samman med en stegring av arbetsintensiteten, från sådana, som stå i
samband med krigsfenomenen. Vidare är att märka, att år 1922
endast en ganska kort tid förflutit från 8-timmarsdagens införande,
varför de maskinella förändringar icke hunnit genomföras, som
i många fall voro nödvändiga för att arbetet skulle kunna
bedrivas med större intensitet. Dessa omständigheter påpekas också i
utredningen såsom något, som är ägnat att minska
tillförlitligheten hos densamma. Utredningen 1925, som i huvudsak är byggd
på förhållandena år 1924, erbjuder betydligt större grad av
tillförlitlighet, därför att läget 1924 i båda ovannämnda avseenden
förändrats så, att det var lättare att bedöma frågan riktigt.* Denna
undersökning har tillgått på tre sätt. Socialstyrelsen har dels
gjort en rundfråga inom olika kretsar angående uppfattningen om
åttatimmarsdagens verkningar, dels har den genom utsändande av
frågeformulär verkställt en undersökning av
arbetstidsbegränsnin-gens inverkan på särskilda företag, och slutligen har
Kommerskolle-gium utfört en s. k. intensivundersökning, d. v. s. en på ort och
ställe verkställd ingående utredning av förhållandena vid ett fåtal
typiska företag, utvalda särskilt inom sådana större industrier, där
åttatimmarsdagen medfört en avsevärd förkortning av arbetstiden.
I den ovan omtalade rundfrågan ha yttrat sig representanter
1 Statens offentliga utredningar 1925:45, sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
