Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Sundberg, Nils: Åttatimmarsdagens ekonomiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
K1†,S SÜNDBEftG
Efter dessa förändringar av Socialstyrelsens utredning far den
sammanfattande tabellen följande utseende:1
Produktionen ökad Prod. Produktionen minskad
i i oför- i i !
> 15 % 15-10 % < 10 % ändrad < 10 % 10-15 % > 15 %|
Per arbets- i I ’
timma:
Genomsnitts- i ! I I
ändring i %\ + 18 +12,5 ! + 6 0 —5 —12 ~17
Antal arbetare I 848 1,038 986 1,013 1,132 11 406 I
I % av samtliga I I I I I I i
arbetare ......| 15,6 | 19, i [ 18,2 | 18,7 | 20,8 1 0,2 [ 7,4 J
Pr arbetsvecka " ’ I
Genomsnitts- I I I I I I I ’
ändring i % + 71 + 12 -f 5 0 — 6 -12,5 —18 i
Antal arbetare 37 97 106 1,685 | 494 753 2,261
I % av samtli- I I
ga arbetare...I 0,7 | 1,8 | 1,9 \ 31,o | 9,i [ 13,8 | 41.7 |
I I 4^4 1 I ¾C I
Som synes av den starka förskjutningen mellan siffrorna för
produktionsförändringen räknat per timme och
produktionsförändringen per vecka, har produktionsökningen per timme i de flesta fall
icke varit tillräckligt stor för att per vecka räknat kompensera
arbetstidens nedsättning. Åkerman har med ledning av samma tabell,
som ovan återgivits, utfört en genomsnittsberäkning, och enligt
denna skulle begränsningen av arbetstiden med något mer än ½
ha kompenserats genom en ökning av arbetsintensiteten.
Kommerskollegii specialundersökning avser 49 industriföretag
inom 15 olika branscher.2 Av denna undersökning framgår, att i stort
sett en icke obetydlig ökning av arbetsintensiteten förekommit. Dock
har den icke varit av sådan omfattning, att den kunnat kompensera
hela arbetstidsförkortningen utan endast en mindre del därav.
Åkerman har även för denna undersökning utfört en
genomsnittsberäkning och resultatet av denna är, att kompenseringen synes utgöra
mellan ½ och ¼ av tidsförkortningen.
De två undersökningar, för vilka nu redogjorts, stämma sålunda
mycket »bra med varandra, och det kan därför med stor
sannolikhet antagas, att de ge en någorlunda riktig bild av
arbetsintensitetens höjning mellan 1919 och 1924. Arbetstidens förkortning var
i genomsnitt för hela industrin 14,8 %, och eftersom denna
förkortning till mellan ½ och ¼ kompenserats a/v en intensitetsökning,
så innebär detta en höjning av den förutvarande intensiteten med
mellan 4 och 5 %.
1 Åkerman: a. a. sid. 171.
Statens offentliga utredningar 1925: 45, sid. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
