Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Sundberg, Nils: Åttatimmarsdagens ekonomiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTAT1MMÅRSDAGENS EKONOMISKA VERKNINGAR lif)
Utom denna höjning av arbetsintensiteten måste man även räkna
med andra faktorer, som påverka arbetarnas prestationsförmåga i
gynnsam riktning, främst minskad sjuklighet och minskad
olycksfallsfrekvens samt större arbetsvillighet och mindre frånvaro på
grund av skolkning. I Socialstyrelsens och Kommerskollegii utredning
1925 har sjukdomsfrekvensen (på grund av olycksfall och av andra
anledningar) undersökts, o»ch resultatet var en minskning från 4,o
% 1919 till 3,4 % 1924.1 Frånvaron från arbetet utan giltigt förfall
hade enligt samma utredning minskats från 0,93 % till 0,33 %
mellan ovannämnda jämförelseår.2 Alldeles givet är att många
olika omständigheter kunna inverka på dessa resultat, och att det
sålunda icke är säkert, att åttatimmarsdagen ensam har varit
orsaken till denna förbättring; att den har en betydande andel häri bör
man dock kunna antaga.
OMLÄGGNINGAR AV PRODUKTIONEN.
I det föregående har berörts frågan om hur arbetarens
prestationsförmåga reagerar till följd av arbetstidsförkortningen. Man
måste emellertid även räkna med att vissa förändringar av
produktionsprocessen komma till stånd. I huvudsak kunna dessa anges
så, att det inträder en ökning av skiftarbetarnas antal, att en
substitution av kapital för arbete gör sig gällande, samt att
organisatoriska förbättringar i möjligaste mån genomföras.
För skiftarbetena har åttatimmarsdagen för det första verkat så,
att man måste övergå till en indelning i tre skift inom företag, där
man förut arbetat endast med två skift. Dessiutom inträffar det
emellertid, att en förkortning av arbetsdagen till åtta timmar gör
det lönande för industrier, som förut haft ett skift att övergå till
kontinuerlig drift eller till arbete i två skift, varvid arbetet alltså
pågår under 16 timmar av dygnet. Enligt Socialstyrelsens
utredning 1925 har skiftarbetarnas antal ökats med 6,i % under tiden
1919—1924. Till följd av denna ökning av arbetskraften inom
skiftsindustrierna kommer tydligen det fasta kapitalet att utnyttjas
bättre än förut. Resultatet av den nu omtalade omläggningen blir
en stegrad produktion inom skiftarbetena. Vid skiftantalens
ökning från två till tre inom företag med kontinuerlig drift inträffar
i de flesta fall en avsevärt ökad arbetsintensitet, vilket är liktydigt
med en ökning av produktionen. Ännu mer kommer produktionen
att ökas inom de företag, som övergå från arbete i ett skift
omfattande 9—10 timmar till 2 eller 3 skift omfattande vardera 8
timmar.
Av det tidigare sagda framgår, att arbetarnas prestationsför-
1 Sid. 84, Tab. 7.
Sid. 83, Tab. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
