Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Sundberg, Nils: Åttatimmarsdagens ekonomiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11C
NILS SUNDBERG
måga icke ökats i samma proportion som arbetstiden minskats,
vilket tydligen innebär att knappheten på arbetskraft blivit större.
Arbetets gränsproduktivitet kommer till följd härav att stiga,
under det att kapitalets gränsproduktivitet sjunker. Detta verkar
höjande på arbetarnas timlöner i förhållande till kapitalräntan, och
det blir därför lönande att ersätta arbete med kapital. Möjligen
skulle »man även kunna tänka sig en substitution av jord, men
såsom koopererande produktionsfaktor inom industrin spelar denna
en mera underordnad roll. En annan viktig orsak till en dylik
substitution av kapital för arbete är den ganska betydande
ökningen av arbetarantalet inom skiftarbetena, vilket medför en
minskning av arbetskraften inom den övriga delen av industrin. Det
föreligger alltså här en dubbel anledning att ersätta
produktioais-faktorn arbete, ty dels har nu tillgången på arbetare minskats, och
dels äro dessa arbetare i verksamhet ett mindre antal timmar än
förut. Det fasta kapitalet kommer därför att utnyttjas sämre än
förut och företagens räntabilitet kommer att sjunka. För
produktionsresultatet i dess helhet skulle detta självfallet betyda en
minskning. För att motverka denna sänkande tendens kommer den
om-handlade substitutionen av kapital till stånd i den mån
möjligheterna härtill äro gynnsamma. I praktiken yttrar den sig i en ökad
framställning och användning av sådana maskiner, som kunna
ersätta arbetskraften, samt en utvidgning av industrins byggnader.
Som en faktor, som är ägnad att motverka de
produktionssäii-kande tendenser, som åttatimmarsdagen innebär, bör man även räkna
organisatoriska förbättringar och rationellare anordning av arbetet.
Det är visserligen sant, att det alltid finnes en strävan att höja
produktionen på den vägen, men en så genomgripande förkortning
av arbetstiden, som åttatimmarsdagen innebär, måste utgöra en
särskilt kraftig impuls att genom dylika förändringar förhindra
slöseri med arbetskraften. Den tid, som förflutit från
åttatim-marsdagens införande, vittnar också om att man inom de flesta
industrier genomfört förbättrade arbetsmetoder och att man över
huvud taget lagt sig vinn om ett mera effektivt utnyttjande av
arbetskraften.
DET TOTALA PRODUKTIONSRESULTATET OCH
FÖRDELNINGEN.
Vid ett ytligt betraktelsesätt är man ofta böjd att tro, att en
förkortning av arbetsdagen med omkring 15 % också måste medföra
en nedgång av produktionen med en motsvarande siffra. Så blir
emellertid icke fallet, ty en förkortning av arbetsdagen utlöser vissa
produktioinsfrämjande faktorer. För de förnämsta av dessa har i det
föregående redogjorts. Såvitt man av tillgängligt material kan
döma, har begränsningen av arbetstiden till en ganska betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
