Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Sundberg, Nils: Åttatimmarsdagens ekonomiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTATIMMARSDAGENS EKONOMISKA VERKNINGAR
117
del kompenserats av en ökad prestationsförmåga hos arbetarna.
Alltför kort tid har ännu förflutit, för att åttatimmarsdagens mera
utpräglade långtidsverkningar skulle kunna göra sig gällande, men
i den mån dessa bli verksamma, bör prestationsförmågan ännu mer
kunna förbättras. Ytterligare produktiouusfrämjande faktorer äro
de i föregående paragraf omtalade, nämligen en ökning av
skiftarbetarnas antal, substitution av kapital för arbete samt
förbättrad organisation.
Hur det totala produktionsresultatet kommer att gestalta sig,
beror givetvis på i huru hög grad dessa faktorer förmå uppväga
minskningen av antalet arbetstimmar, vilket emellertid är omöjligt
att teoretiskt fastslå. Huruvida tidsförkortningen kompenseras fullt
ut eller endast till en del, kan man därför icke med absolut
bestämdhet yttra sig om. Tyvärr kan man icke heller ur
industristatistiken utläsa, vilka verkningar åttatimmarsdagen i praktiken haft
på produktionsresultatet. Så många andra orsaker inverka på
näringslivet, och i detta sammanhang bör man främst ta i
betraktande de enorma rubbningar inom det ekonomiska livet, som blevo
en följd av världskriget. Man är därför endast hänvisad till de
specialundersökningar, som ingå i Socialstyrelsens och
Kommers-kollegii utredning 1925. Dessa undersökningar äro emellertid
relativt ringa till sitt omfång, och det måste därför varnas för att med
utgångspunkt härifrån draga alltför vittgående slutsatser. "De
framlagda resultaten", heter det, "giva ett starkt vittnesbörd om
det ekonomiska livets oerhörda förmåga av anpassning efter
rubbningar av olika slag, däribland de som orsakats av arbetstidslagen"
Som huvudsakligt resultat av undersökningarna synes framgå, att
produktionen Jiällits uppe på i stort sett nästan samma medelnivå
som tidigare, dock så att det ofta råder stor olikhet mellan skilda
industrigrenar och även mellan olika företag inom samma gren.
Att närmare utreda, hur åttatimmarsdagen påverkar
fördelningen, är givetvis svårt, enär man icke med visshet kan säga, om det
totala produktionsresultatet kommer att minskas eller bli ungefär
oförändrat. Med säkerhet torde man dock kunna säga, att
arbetarnas timlöner komma att stiga. Knappheten på arbetskraft blir
nämligen större, varför dess gränsproduktivitet stiger. Om
timlönen ökas så mycket, att även totallönen stiger, har man emellertid
ingen möjlighet att säkert bedöma. — Eftersom knappheten på
arbetskraft ökas, kommer en större kvantitet kapital att samverka med
varje arbetsenhet. Kapitalets gränsproduktivitet sjunker alltså,
varför en tendens till reducering av kapitalräntan bör göra sig
gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
