Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1929 - Hansson, P. Albin: Den svenska socialistlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA SOCIALISTLAGEN
139
friheterna. För 1880-talets liberaler var just friheten den stora
lidelsen. En del av de gamla bondehövdingarna gingo till
historien med frihetskämpens glans över sig, andra åldrades i
riksdagen och stodo till sist bland reaktionärerna. Genom 1906 års
förslag satte liberalerna en ful fläck på sin frihetssköld och gåvo
reaktionen ett handtag. Det är nästan symboliskt att det blev den
lindmanska regeringens justitieminister, Albert Pettersson —
gemenligen kallad "Justitiepelle" eller pettersson med litet p — som
utfärdade de lagar, vilka den staaffska regeringen strax före sitt
fall genomdrev.
Mot bakgrunden av det sedan hända är det nästan med rörelse
man läser de gamla bondehövdingarnas tal, genomandade av
kärlek och trohet till folkfriheterna. Att de voro okunniga i fråga
om socialismen och stodo oförstående inför densamma förvånar oss
mindre. Även en så upplyst man som Adolf Hedin blottade ju
på den punkten just under socialistlagsdebatten en brist på vetande
och omdöme som verkar häpnadsväckande, även om man betänker
att alltjämt många, som kalla sig bildade och frisinnade, äro fångna
i de barockaste föreställningar om socialismen. Trots
avståndstagandena från den socialistiska rörelsen läser man med sympati och
beundran om det motstånd, som restes mot de reaktionära
anslagen mot folkfriheten. Socialdemokratin står nu som denna frihets
starkaste värn. Den har för länge sedan besegrat socialistlagen och
den reaktion, som i denna sökte finna ett vapen mot demokratin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
