Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALDEMOKRATISKA ARBETARRÖRELSEN
143
§ 10. Kampen och dess former.
En organisation kan på mångfaldiga sätt tjäna det ändamål, för
vars skull den blivit till. Avser den vissa intressens hävdande,
kommer den att förr eller senare råka i konflikt med andra
organisationer, som representera andra intressen. Vid sidan av sina övriga
medel för sitt syftes uppnående måste den uppställa ännu ett:
kamp. Den organiserade arbetarrörelsen är samma öde
undergiven. Den marxska tesen, att "die Geschichte äller bisherigen
Ge-sellschaft ist die Geschichte von Klassenkämpfen,>, må vara aldrig
så ensidig och överdriven, den rymmer dock en kärna av sanning.
Såväl i det historiska som i det moderna samhället utspelar sig i
förtäckt eller öppen form kampen mellan klasser och klassintressen.
"Klasskamp" är icke en doktrinär fiktion, icke blott en stridsfanfar,
som anses böra nedtystas; den är en realitet.
Klasskampen är en kamp, som utkämpas på bred front. Den
omspänner såväl det politiska som det sociala och ekonomiska
samhällslivet, den gör anspråk på att i sista hand vara en kamp för en
ny kultur. Men med klasskamp i mera inskränkt bemärkelse bör
man dock i enlighet med Marx’ egen uppfattning mena endast den
politiska kampen, vilken förutsätter ett klart medvetande hos
arbetarklassen om dess intressemotsats till övriga samhällsklasser och
dess organisering till ett politiskt arbetarparti. Den politiska
kampens mål kan endast vara detta, att vinna inflytande på statens
ledning, att erövra den politiska makten i samhället. De medel,
med vilkas hjälp arbetarklassen söker nå sitt mål, ha varit växlande.
De första, s. k. utopiska socialisterna trodde sig kunna åstadkomma
ett bättre samhällstillstånd därigenom att de sökte väcka de
maktägandes medlidande med proletariatet och dess förnedring. Trots
att metoden visade sig föga ändamålsenlig, finner den alltjämt
användning. Genom mötesförsamlingar, petitioner och press söker
man påverka såväl statsmakten som den allmänna opinionen och
vinna deras förståelse för arbetarklassens känslor och önskningar. —
Ett medel i en helt annan riktning är massdemonstrationen.
Därmed åsyftar man att ge ett symboliskt uttryck för den mäktiga,
enhetliga vilja, som ständigt står rustad att bjuda den borgerliga
världen spetsen. Massdemonstrationens suggestiva kraft riktar sig
emellertid i allmänhet mera mot deltagarna själva än mot de
utanför arbetarrörelsen stående. — Arbetarrörelsens numera viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
