Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Ellgar, Nat: Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
NAT ELLGAR
vitet och lynnighet. Där inspirationen brister, träder
temperamentet i stället. Bergmans styrka ligger alltjämt på romandiktningens
område. Det är emedan han tar med sig dess teknik in på scenen,
som hans teater ännu framkallar så många invändningar. Kanske
ingen svensk författare får underkasta sina skådespel i deras
ursprungliga form så många kvalfulla omredigeringar för anpassning
till sceniskt bruk. Men ständig nötning och ältning har småningom
avslipat den ursprungliga formen... Alltnog, så som Patrasket nu
uppfördes på Oscars, torde det vara ungefär precis den upplaga
av dikten författaren tänkt sig. Det blir också Bergman på gott
och ont man får och så bör det naturligtvis vara.
"Patrasket" handlar om en utarmad judisk köpmansfamilj i
London, vilken i förlitande på rasens starka släktkänsla flyr med
pick och pack till en rik släkting i Hamburg för att där finna sin
utkomst. Den rike mannen håller sig emellertid undan men efter
en rad obeskrivliga förvecklingar, där kontrasten mellan judiskt
affärssinne och judisk hem- och familjekänsla roande och fyndigt
varieras, upplöser sig den trassliga härvan i frid, fröjd och
försoning.
Bergmans huvudsyfte har här varit en djuplodning av judiskt
själsliv, av judiskt tanke- och känsloliv. Ingen skall kunna säga,
att hans synpunkter äro konventionella och alldagliga men vad man
skulle kunna anmärka vore, att han är alldeles för originell och
omsorgsfull: helhetsbilden förlorar sig i beskäftiga detaljer. Ivern att
stoffera ut och brodera har blivit ödesdiger för mönstrets
huvudkonturer ... Eedan namnet ’ Tatrask"" är olämpligt och i detta
sammanhang onödigt missvisande och ohövligt. Det hjälper icke
med citationstecken och belysande föredrag — just att sådant
behövs är på tok. Som de flesta av Bergmans teaterstycken
framkallar Patrasket opposition och diskussion: man blir intresserad och
tagen men har en känsla av att något väsentligt fattas.
Tack vare ett intresserat, för att inte säga inspirerat sceniskt
utförande blev föreställningen emellertid en lysande succés, särskilt
glädjande därför, att den var i dubbel måtto svensk.
Reservationen gäller blott själva styckets alltför ’’litterära" kynne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
