Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Händelser och spörsmål - Sydafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSES OCH SPÖRSMÅL
253
sida, trodde man, att de engelska dominions utökats med ännu en hållbar länk.
De närmaste åren tycktes också besanna ett dylikt antagande. De båda
boerrepublikerna sammanslöt sig 1910 med Kapkolonien och Natal till en
Sydafrikansk union, vari det första kabinettet bildades av den gamle
boergeneralen Botha. I denna regering satt båda de nuvarande partiledarna Smuts
och Hertzog. Den senare avgick dock ganska snart och bildade 1914 ett eget
nationalistparti samt intog en mot England alltmer fientlig hållning. Så
småningom koncentrerades kravet till en av England oberoende republik.
Smuts trädde efter Botha i spetsen för regeringen såsom ledare för det
gamla försonliga sydafrikanska nationalistpartiet. Vid valen år 1920 led han
emellertid nederlag och erhöll endast 40 av sammanlagt 134 platser. 45
tillföll Hertzog, 25 det brittiska unionistpartiet och 21 arbetarpartiet. Ett
försök att åter ena det splittrade nationalistpartiet misslyckades på grund av
den olika inställningen till självständighetsfrågan. Mot slutet av året lyckades
emellertid Smuts åvägabringa en sammanslagning av sin gren av
nationalistpartiet och unionistpartiet till det s. k. sydafrikanska partiet. Parlamentet
upplöstes och nya val förrättades år 1921. Sydafrikanska partiet erhöll
omkring 75 mandat och hade en klar majoritet över nationalisternas 47 och
arbetarpartiets 10 representanter. Smuts syntes sitta synnerligen säkert, då en
händelse inträffade, som sedermera haft en genomgripande betydelse för hela
partigrupperingen. I Transvaal utbröt storstrejk, som stöddes av
nationalisterna. Regeringen tillgrep efter en tid belägringstillstånd och
masshäktningar. Detta drev arbetarpartiet under ledning av Creswell till formlig
allians med nationalistpartiet. Nederlag vid en rad fyllnadsval föranledde
regeringen till parlamentsupplösning. Valen förrättades år 1924 och utföll
så att sydafrikanska partiet erhöll 53 mandat, nationalisterna 63 och
arbetarpartiet 18 varjämte en oberoende valdes. Smuts avgick och i stället kom
Hertzog i spetsen för en koalitionsregering mellan nationalister och arbetare.
Befolkningen i Sydafrika består dels av vita, boer och inflyttade engelsmän,
omkring 1,5 milj., samt dels av färgade, huvudsakligen negrer men även asiater,
kapmalajer och varjehanda blandraser, omkring 6 milj. Politiska rättigheter
har i Transvaal och Oranjefristaten endast vita, i Natal dessutom ett par
hundra icke-vita och i Kapkolonin omkring 40,000 icke-vita. Totalantalet
röstberättigade uppgår till omkring 420,000. Endast vita är valbara.
Nu har nya val åter ägt rum, då den f emåriga mandatperioden utlöpt. De
konkurrerande partierna utgjordes nu av nationalistpartiet, sydafrikanska
partiet och ett splittrat arbetarparti. Nationalistpartiet har kvar sitt gamla
krav om vidgad självstyrelse. Till det brännande infödingsproblemet intar de
den ståndpunkten, att det bör vara de vita förbehållet att reglera unionens
styrelse. Åtminstone var detta valkampens stridsrop, att skydda de vita mot
de färgades övervikt. Det sydafrikanska partiet hävdar fortfarande
samhörighetskänslan med England och intar gentemot infödingarna en mera
försonlig ställning. De vill icke ha infödingsspörsmålet till en par tid: råga.
Arbetarpartiet gick fram splittrat i en flygel, som önskade fortsatt samarbete
, med nationalistpartiet och en, som krävde en självständig politik från partiets
sida. Det torde ieke kunna förnekas, att icke den sittande koalitionsrege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
