Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MATERIALISTISKA HISTORIEUPPFATTNINGEN 279
uppfattning är i själva verket den enda sant marxistiska — skall
bli egendomligt överraskad vid upptäckten, att hos Marx existerar
proletariatbegreppet med alla sina för honom karakteristiska, rent
sociologiska drag långt innan dessa värde- och kapitalteorier voro
ens påtänkta." (Steffen: anf. arb. sid. 36.) Även hos Hegel
finnas ansatser till en proletariatteori, och det är denna, som givit
Marx de första impulserna att utarbeta sin egen teori om denna
samhällsklass. Särskilt hos en modern marxforskare, Sven
Helander, har Marx’ teori om proletariatet svällt ut till sådana
proportioner, att den i det närmaste tycks omfatta Marx’ hela
tankesystem. Ett kortfattat referat av Helanders uppfattning härvidlag
kan vara av intresse.
Hegel hade i "Das abstrakte Kecht" uppställt principen om rätt
till egendom för alla människor, ehuru under bestämd protest mot
principen om lika egendom för alla. Men i och med att Marx
konstaterar proletariatets existens, finner han, att denna hegelska
princip om "egendom för alla människor" icke gäller för
proletariatet. Detta innebär sålunda för proletariatet ’ ’den fullständiga
förlusten av all mänsklighet". Det kan blott upphäva detta sitt
omänskliga läge genom att upphäva "allt omänskligt i samhället".
Nu uppstår frågan, hur det kan komma sig, att människan, som
i sig är värdefull, kan förlora sitt mänskliga värde? Det enda
möjliga svaret är: genom yttre omständigheter. Samhället är så
organiserat, att alla människor icke få vara människor.
Skillnaden mot Hegel börjar här bliva större. Hos Hegel är samhället
något objektivt (tillhör "der objektive Geist") genom att alla dess
medlemmar frivilligt inordna sig i det hela, anden övervinner så
materien. Hos Marx är samhället icke längre ett objektivt värde,
ty genom att vissa människor genom yttre omständigheter mot sin
vilja tvingas av samhället, är det materien, som tvingar anden,
icke tvärtom. Här är den helt allmänna grunden till Marx’
materialistiska historieuppfattning.
Helander vill i fortsättningen göra gällande, att proletariatet,
som står utanför samhället, och som är fullkomligt "entmenscht",
i Marx’ tankesystem är liktydigt med det mystiska grundbegrepp,
som — för att tala med Kant — kan tydas såsom Marx’
materiella Ding an sich. Marx är på denna punkt icke mindre
mystiker än de närmast föregående filosoferna. Största likheten finnes
naturligtvis med Hegel, som utgår från det rena varat, gentemot
vilket sättes det rena icke-varat — säger man här i stället det
samhälleliga varat och det samhälleliga intet har man Marx’
utgångspunkt klart formulerad. Den dualismen kan Marx lika litet som
Hegel i princip förklara. Hur denna utgångspunkt är möjlig har
Marx lika litet som företrädarna lyckats förklara.
Den materialistiska historieuppfattningen har varit de
rättrognas marxistiska stötesten, mycken skarpsinnighet har förgäves
använts att förklara Marx’ tydliga ord. Tendensen i materialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
