Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
BERTIL STERNER
anger Marx (Liter. Nachlass II, 239) : "Wenn der Menscli von den
Umständen gebildet wird, so muss man die Umstände mensclilicli
bilden." Proletariatet är för Marx den andligt livlösa massan,
dess idéer föra icke något självständigt liv utan kunna verkligen
tänkas som blott Überbau på dess materiella förhållanden.
Huvudexemplet för Marx var ju de socialistiska idéernas uppkomst som
Überbau på dess materiella förhållanden, "die Proletarier haben
nichts zu verlieren als ihre Ketten". (Helander: Marx och Hegel,
sid. 13 ff., 36.)
Helander vill sålunda tydligen göra gällande, att den
materialistiska historieuppfattningen blott vore tillämplig på proletariatet,
för samhället i sin helhet vore teorin ej användbar. Synpunkten
är onekligen originell, det må medgivas, men att den skulle vara
sista ordet i diskussionen är väl tvivelaktigt. Dock måste Helander,
då han skall utföra sin teori, antaga vissa villkor vara uppfyllda,
vilket gör att -den får en viss hypotesartad karaktär. "Hela vår
tolkning lyckas, säger Helander, under den förutsättningen, att
dessa två villkor införas: att det endast är det sociala livet, som
tolkas, och att detta sker från demokratisk synpunkt, vilka båda
synpunkter sammanföras i proletariatsynpunkten som avgörande för
hela det ekonomiska livet." (Anf. arb. sid. 46.) Helanders
tolkning äger den fördelen, att den sammanför Marx’ alla tankar till
ett enhetligt system. På ett till synes förvånansvärt sätt lyckas
det täppa till de många kryphålen i den marxska tankebyggnaden.
På tal om de naturvetenskapliga dragen i den materialistiska
historieuppfattningen säger Helander: "Det finnes sålunda visst
naturvetenskap i Marx’ historieuppfattning i den betydelsen, att
allt det naturvetenskapligt givna är en gräns för all ekonomi, det
är först hitom den gränsen, som vi ekonomiskt kunna röra oss.,
den ekonomiska analysen har för honom uppgiften att undersöka
allt, som finnes inom den gränsen. Men inom den gränsen finnes
för Marx endast proletariatproblem, det är därför som
materialismen hos honom måste betecknas som proletariatmaterialism — en
något konstig sammanställning, det medgives gärna, men den enda
för Marx fullt karakteristiska." (Anf. arb. sid. 41 ff.) Detta må
synas som ett något väl enkelt sätt att avfärda det besvärliga
problemet om Marx’ förhållande till den naturvetenskapliga
materialismen. Vore sålunda de mångfaldiga teorier, som ha kastats
in i diskussionen härvidlag, endast lika många oväsentligheter, som
ej ha det ringaste att göra med sakens kärna?
Då vi nu ha anlagt några grundläggande synpunkter på den
materialistiska historieuppfattningen, som den har fått sitt uttryck
hos Marx, ha vi icke försökt att framlägga någon rent
kronolo-giskt-systematisk undersökning, utan ha endast behandlat och
diskuterat några av de grundläggande drag i den historiska
materialismen, som kunna vara av betydelse för den följande
framställningen. Innan vi gå vidare, skola vi med några ord beröra Engels’
förhållande till den materialistiska historieuppfattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
