- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoförsta årgången. 1929 /
281

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN MATERIALISTISKA HISTORIEUPPFATTNINGEN

281

Engels9 ställning till den materialistiska historieuppfattningen.

Friedrich Engels har inom det ekonomiska och
utvecklingsteoretiska tänkandet ej spelat en så framträdande roll som Karl Marx.
Han var visserligen Marx’ ständige medhjälpare och stödjare i så
gott som allt, men en jämförelse dem emellan skulle ovillkorligen
lända till Engels’ nackdel. Många hårda ord ha särskilt av senarc
tiders utforskare av den socialistiska tankevärlden blivit sagda om
Engels. Nils Karleby kallar honom sålunda med ett något väl
starkt uttryck för "den store vulgarisatorn av Marx’ åskådning
och snedvridaren av hela det socialistiska tänkandet". (Anf. arb.
sid. 273.)

Saken ligger väl så till, som en av Engels’ biografer, Gustav
Mayer, säger, att "Engels är en mera praktisk natur och ägare
till större förmåga att snabbt orientera sig än Marx, men utan
grundligare filosofisk bildning och dialektisk originalitet". Vad
saknaden av de sistnämnda insikterna betyder för en av den
materialistiska historieuppfattningens målsmän torde ligga i öppen
dag. Engels var i många stycken dilettant och så även i denna
sak. Detta är så mycket mera betänkligt som många forskare ha
satt så gott som likhetstecken mellan Marx och Engels härvidlag.
Särskilt vad förhållandet till den naturvetenskapliga materialismen
angår, så ha, då tydliga citat från Marx’ sida saknats, sådana
från Engels i många fall fått ersätta dessa. Hägerström synes i
"Social teleologi i marxismen" utan åtskillnad använda Marx- och
Engelscitat. Att ett sådant handhavande av den vetenskapliga
sanningen är betänkligt, förstår sig av sig självt.

Diskussionen om den materialistiska historieuppfattningen tyckes
i mångt och mycket vunnit i klarhet, då Engels alltmer skjutits i
bakgrunden och Marx fått intaga den dominerande plats han
genom sitt verk gjort sig förtjänt av. Engels i all ära, hans största
egenskap synes dock ligga i den omständigheten, att han var
Marx’ vän.

Marx’ materialistiska historieuppfattning i den moderna
socialismens tolkning.

Om vi betrakta nutidens socialistiska rörelse i teoretiskt avseende,
så finna vi, om vi nu undantaga anarkism och syndikalism samt
vissa oss här icke vidkommande företeelser, att den går fram efter
tvenne stora linjer eller huvudriktningar, vilkas idéinnehåll helt
schematiskt kunna uttryckas sålunda: för eller mot Marx. Under
det att företrädarna för den förra riktningen huvudsakligen äro
att söka i Österrike — den bolsjevikiska vulgärmarxismen skall ej
här behandlas — och denna rörelse för den skull fått namnet
austromarxism, tycks Tyskland numera vara huvudhärden för den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1929/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free