Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Hansson, Bertil: Knut Hamsun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT HAMSUN
289
hade Knut Hamsun ryckts bort från sin modersmiljö och slungats
ut i livsförhållanden, där han med nödvändighet tvangs att känna
sig som tillvarons utlänning, som ’ ’den rutel0se Komet", soon en
objuden gäst i en brutal verklighet. Knut Hamsun fick gå ensam med
sin hunger, sin sorg och sina ångestdrömmar. Modern var borta.
Den starka längtan efter henne kunde omöjligt ersätta förlusten.
Följden blev hemlöshet, inre oro, inre osäkerhet hos pojken. Och
denna gnagande osäkerhetskänsla tar Knut Hamsun med sig ut i
livet, som ett levande minne från sin olyckliga barndom. Den blir
ödesbestämmande för hans karaktär och diktning.
En ömtålig inre osäkerhet, en hård yttre självmedvetenhet, se där
två följdföreteelser hos Knut Hamsun. Den ena betingar den andra.
Knut Hamsun måste bli en rebell, en trotsig och skoningslös
nejsägare till allt som var bestående och heligt för att kunna hävda
sig själv inför sitt eget ömma oroliga jag. — Mot denna bakgrund
bör "Pan "-romantikens hjältar få avteckna sig. I annat fall
kommer deras bisarra tilltag att bli meningslösa. Poesin kommer att
förlora sin logik.
Även ’Tan"-gestalterna lider av en inre osäkerhet. Även de
söker kompensera sin mindervärdeskänsla genom att utåt visa en
stolt, okuvlig självmedvetenhet. Men den hårda spänning, som
härigenom blir följden, gör dem ömtåliga och impulsiva i deras
reaktioner. Mer än så: de blir ambivalenta för att använda en
modern psykologisk term, som just illustrerar den splittring och inre
osäkerhet, varom här talats. Den ambivalenta inställningen
gentemot världen och sitt eget kött är ett genomgående
karaktärsdrag hos ’Tan’’-diktningens hjältar. Därav de våldsamma
lynneskastningarna och de till synes omotiverade pendlingarna mellan
kärlek och hat, förakt och tillbedjan, antingen nu föremålet är den
älskade Gud eller hela världen.
Förhållandet kommer starkast till synes, när erotiken tvingar
"Pan’ ’-hjälten till ett ställningstagande och beslut. Denne är aldrig
helt fri i sin tillbedjan. Den breda populära missuppfattningen till
trots är han ingen erövrare i hävdvunnen mening. Han måste själv
besegras för att stanna. "Hamsunskikkelsen handier i
elvskovssitua-sjoner som de menn der aldri riktigt har revet sig l0s fra modern",
konstaterar Trygve Braat0y i sin skarpsinniga men fragmentariska
analys av "Mysterier".1 Det är detta psykologiska faktum, som
blir ödesbestämmande för Knut Hamsuns utveckling som
kulturfilosof. Se här en av de mest bidragande orsakerna, varför
nittiotalets hänsynslöse rebell aldrig kom att ställa sig revolutionär inför
den sociala verkligheten, även om tusen röster i hans inre manade
honom till det. Hur skriande motsättningarna inom den samtida
kulturen reste sig för honom, han åtrådde denna kultur lika häftigt
1 Trygve Braat0y: ’ ’Mysterier.’’ Samtiden. Hefte 6. 1929.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
