Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Tiander, Karl: Saarfrågan och Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAARFRÄGAN OCH NATIONERNAS FÖRBUND
361
j____________________________[pro’kg. |Köpkraft|p^|Köpkraft| h¾g I
Bröd................................. 0,28 M. 449,2 kg. 2,20 fr. 424,5 kg. 28,6 %
Kaffe .............................. 2,40 » 82,4 »24,— » 38,5 » 64,5 »
Socker.............................. 0,44 » 285,9 » 3,40 » 272,o » 27,2 »
Mjöl ............................ 0,36 » 349,4 » 3,20 »289,0 » 50,o »
Ärter .......................... 0,40 » 314,5 » 4,40 »210,2 » 80,o »
Kostym enl. mått ............ 70,— » 1,79 st. 800,— » 1,15 st. 87,1 »
Arbetsskor........................ 12,— » 10,4 »120,— » 7,7 » 64,5 »
Öl, 0,35 liter.....................| 0,12 » 1,048 glas 1,— » 925 glas 36,6 »
| Smör................................| 2,40 » | 52,4 kg.| 24,— »| 38,5 kg.| 64,5 » |
Nedgången av arbetarnas levnadsstandard är orsaken till
bolsjevismens insteg i denna till synes stabiliserade befolkningsgrupp. Av
Saarområdets 70,000 gruvarbetare tillhöra 35,000 de kristligt-katolska
fackföreningarna, 30,000 de socialdemokratiska fackföreningarna och
5,000 arbetare äro oorganiserade. Efter en övergående hög
konjunktur under kolstrejken i England har gruvdriften i Saarområdet
börjat gå tillbaka och antalet arbetare har på ett år (från okt. 1926
till okt. 1927) sjunkit med 6,000. Då också detta decimerade antal
arbetare icke voro fullt sysselsatta, beslöt gruvförvaltningen i mars
1928 företaga en radikal åtgärd: 4,000 gruvarbetare avskedades,
men som kompensation åt de kvarblivande avskaffades friskikten.
På detta sätt har nu arbetarnas antal i kolgruvorna nedgått till
59,000 man. Orsaken till denna nedgång är den, att gruvorna blivit
avskilda från sina kunder i södra Tyskland: före 1918 gick 33
procent av hela kolproduktionen dit, nu endast 6 procent, emedan
sydtyskarna börjat anlita Ruhrkolet, som också kvalitativt är något
bättre än Saarkolet.
Kollagren i Saarområdet omfatta närmare 8 miljarder ton och
om brytningen fortgår i samma tempo som nu med 14 miljoner ton
årligen, så räcka koltillgångarna 900 år. Men de franska
kolspekulanterna räkna med att deras herravälde i Saarområdet får ett
snöpligt slut senast 1935 och därför söka de på ett raffinerat sätt
komma till Saarkolets bästa fyndigheter. Södra delen av
Saarområdet, det s. k. Warndt, är från tre sidor omsluten av Lothringen
och kollagren sträcka sig över gränsen på det viset, att själva
massiven ligga i Warndt, medan avgreningarna löpa ut i Lothringen.
Kollagren i Warndt ha alltid betraktats som en framtidsreserv, som
för Saarbefolkningens kommande generationer skulle garantera
arbetsförtjänst. I Warndt finns inte en enda gruva, knappast någon
industrianläggning. Allt är skog, intakt naturlandskap, ett paradis
för rådjur och vildsvin. Men i Lothringen har man begynt
exploatera kollagren, som sammanhänga med huvudmassivet i Warndt.
1926 avkastade kolgruvorna i Lothringen 5,324,000 ton. Tre bolag
ha förvärvat sig äganderätten till de lothringska gruvorna. Det
ligger i sakens natur, att dessa gruvor befinna sig tätt vid gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
