Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Wigforss, Ernst: Arbetslösheten och den enskilda företagsamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABBETSLÖSHETEN OCH DEN ENSKILDA FÖBETAGSAMHETEN 459
också en försämring 1925 och 1926, en förbättring 1927, vilken
emellertid — i motsats till utvecklingen i England — fortsätter
under 1928 och 1929. Men de absoluta talen för hela året i
genomsnitt ligga inte ens nu avsevärt under de engelska. För 1928 ha
vi ett genomsnitt på 10,6 proc. mot det engelska 10,9 proc.
Meningen är inte att betrakta siffrorna som fullt jämförbara, men de
äro värda uppmärksamhet i betraktande av den utbredda
uppfattningen om det exceptionella läget inom Englands industri. Vid
jämförelsen får man till yttermera visso komma ihåg, att de
engelska siffrorna, åtminstone till en del, också spegla ’
’korttidsarbetslöshet", d. v. s. arbetslöshet vid inskränkt drift.
Gentemot dessa siffror efter kriget sätter nu Clay förkrigssiffror
beräknade på grundval av fackföreningsstatistiken. Det blir i
genomsnitt 4½ proc. före kriget och 12 proc. från 1920 och tills nu,
alltså en differens på 7½ proc, som skulle utgöra det nya av kriget
skapade problemet, omkring 900,000 arbetslösa. Åtminstone för
Sverges del finns anledning att inte utan reservation godtaga den
stora klyfta mellan siffrorna före kriget och nu, som även den svenska
fackföreningsstatistiken visar. Huruvida Clay har rätt i att för
Englands del gå ut ifrån de beräknade förkrigssiffrorna såsom
jämförbara med de noggrannare försäkringssiffrorna efter kriget,
får här lämnas därhän. I hans framställning blir i alla händelser
på det viset problemet formulerat med största möjliga skärpa.
Men samtidigt blir vår uppmärksamhet fäst vid det
betydelsefulla faktum, att de föga varierande procenttalen för den samlade
arbetslösheten äro resultat av starka variationer ifråga om
arbetslöshetens hemvist. I jan. 1922 voro nära 16 proc. av alla arbetslösa att
söka i den mekaniska verkstadsindustrin och därmed sammanhörande
grenar, medan gruvorna redovisade knappt 6 proc. av hela antalet.
I jan. 1929 representerade den förra gruppen 5,3 proc. av alla, men
kolindustrin 19, i proc. Uppenbarligen får man söka efter de olika
industriernas särskilda förutsättningar och inte nöja sig med en
enkel och allt förklarande teori.
Den första faktor i orsakskomplexet, som undersökes, är
verkningarna av den s. k. deflationspolitiken och Englands återvändande
till guldmyntfoten på våren 1925. Prisfall och deflation 1920 går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
