Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Wigforss, Ernst: Arbetslösheten och den enskilda företagsamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖSHETEN OCH DEN ENSKILDA FÖRETAGSAMHETEN 461
marknadens förändringar framtvinga. Efter krisen fick stöten
tagas på en gång. Det stora exemplet är bomullsindustrin. För
kolindustrin gäller detsamma, fastän de särskilda omständigheterna
äro avvikande. Exportindustrierna redovisa sålunda en
oproportionerligt stor del av arbetslösheten. Kol, järnverk, skeppsvarv,
verkstadsindustri, bomull och ylle omfatta 25 proc. av det försäkrade
arbetarantalet, men 32 proc. av de arbetslösa. Och frågar man
efter sambandet mellan arbetslöner och arbetslöshet, blir svaret det
från många synpunkter naturliga, att de industrier som på detta
sätt haft det värst också ha reducerat lönerna kraftigast. Såsom
Clay själv i annat sammanhang visat, följas i England just nu låga
löner och hög arbetslöshet, höga löner och låg arbetslöshet.
Men trots detta äro kostnaderna, även arbetskostnaderna, inom
exportindustrierna för höga för att tillåta en framgångsrik
konkurrens och en utvidgning. Kring denna fråga om den engelska
industrins produktionskostnader rör sig sedan en stor del av Clays
framställning. Arbetskostnaderna äro för höga, skattekostnaderna äro
för höga, kapitalkostnaderna äro för höga. Industrierna ha gjort
stora ansträngningar för att komma tillbaka till sunda
förhållanden, men äro inte vid målet. Och den praktiska slutsats, som förf.
drar, är den att de av egen kraft inte ha utsikter att lösa problemet.
Han avvisar bestämt det inte ovanliga optimistiska talet, att man
äntligen är på väg uppåt, och att de "nya" industrierna hålla på
att suga upp arbetskraften från den "gamla". Ansatserna till
protektionism anses intet betyda för arbetstillgången i stort. De dra
arbetskraften från en sysselsättning till en annan. Det är allt. Hela
politiken att föra över de arbetslösa från de stora
exportindustrierna till nya sysselsättningar är förenad med stora nackdelar.
Kapitalförlusterna och de sociala förlusterna anser Clay väga mycket
tungt, och utvägen bör inte tillgripas förrän i sista hand. Under
denna dorn faller i viss mån även emigrationspolitiken. Lättandet
av den kommunala skattebördan anses i princip vara riktig, därför
att de skatter som gå ut oberoende av vinsten, ingå som element i
produktionskostnaderna. Men den använda metoden kritiseras
skarpt. Den lättade skatten över lag utan hänsyn till de olika
kommunernas läge och utan att söka stödja sådana industrier, som
kunde beräknas öka arbetstillfällena.
Överhuvudtaget har man intrycket att Clay tillskriver den
engelska beskattningen en större andel i svårigheterna än annars från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
