Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Sköld, Per Edvin: Industriarbetarlöner och varupriser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIARBETARLÖNER OCH VARUPRISER
467
pris, som kan ernås. Ofta lyckas inte ens detta på grund av den
inrikes konkurrensen. Men säkert är, att företagaren aldrig säljer
sin vara billigare än han är tvungen. Han tar ut det pris
marknadsförhållandena i varje särskilt fall tillåta. Hur arbetarna skulle
kunna genom sin fackföreningspolitik höja varupriserna, då
företagaren redan tagit det högsta pris marknaden medgiver, torde
bli svårt t. o. m. för herr Bissmark att uppvisa.
Av vad nu sagts torde framgå, att så snart fri konkurrens i någon
form existerar på marknaden, är det marknadsläget, som
bestämmer varuprisernas höjd och inte produktionskostnadernas storlek.
Företagaren får pressa in sina omkostnader i priset bäst ban gitter.
Han kommer aldrig att medgiva högre löner, än som han har
förhoppning om att kunna täcka med det pris han erhåller och som
han i huvudsak saknar möjlighet att reglera. Nå, dylik fri
konkurrens existerar ännu i fråga om den huvudsakliga delen av såväl
exportindustrin som den tullskyddade hemmamarknadsindustrin.
Därför kunna vi redan på detta stadium våga det omdömet, att den
huvudsakliga delen av den svenska industriarbetarkåren saknar
möjligheter att med sin fackföreningspolitik och sina löner påverka
varupriserna.
Men det finnes givetvis industrier i landet, som äro befriade
från verklig konkurrens och som därför ha större frihet i fråga
om prissättningen. I sådana fall finnas teoretiska
möjligheter för en stark facklig organisation att genom sin lönepolitik
påverka priserna. Vi skola nu undersöka i vilken utsträckning
dylika industrier finnas i landet. De kunna vara av två slag.
Antingen äro de s. k. lokala industrier, vilkas produkter äro av den
beskaffenhet, att de måste tillverkas på den plats, där de förbrukas.
Just av denna anledning blir konkurrensen mycket svag och
prissättningen mera godtycklig. Men de kunna även vara
monopolindustrier, som på grund av en mer eller mindre effektiv
internationell förtrustning frigjort sig från konkurrensen och därigenom
fått frihet i sin prisbildning.
Till en början kunna vi vända våra blickar till de s. k. lokala
industrierna. Enligt en av tull- och traktatkommittén gjord
utredning för 1913 voro då allenast 11 proc. av industriarbetarna
sysselsatta i lokala industrier, vilka äro mer eller mindre oberoende av
konkurrens. Någon motsvarande sammanställning har inte gjorts
senare. Men anledning saknas för antagandet, att denna industri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
