Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Sköld, Per Edvin: Industriarbetarlöner och varupriser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
t>ER EDVIN SKÖLD
grupp tillväxt i betydelse efter ovannämnda år. Snarare torde det
vara tvärtom. De som lokala betecknade industrierna voro
följande :
Industri Arbetar-
antal.
Slakterier och charkuterier 728
Bagerier och kexfabriker 3,221
Brännvinsbrännerier och reningsverk 1,063
Bryggerier och mälterier 5,810
Fabriker för andra dryckesvaror 767
Boktryckerier och grafiska anstalter 9,689
Stenkolsgruvor 2,137
Torvfabriker 3,379
Kalkbruk 2,467
Annan sten- och jardindustri 1,359
Tegelbruk utom Skåne 7,157
Vid första anblicken av denna tablå finner man, att
åtskilliga av dessa industrier genast kunna elimineras. Den svenska
stenkolen får visserligen en lokal användning för Höganäsbolagets
tillverkning av andra produkter. Men dessa produkter äro i sin tur
utsatta för skarp konkurrens. Som var och en vet, höra också
arbetarnas löner i stenkolsgruvorna till de industriarbetarlöner, som
ligga närmast lantarbetarlönerna. Denna industri kan därför
ögonblickligen avföras. Dess arbetare ha sannerligen ingen möjlighet
att driva monopolpolitik. Samma gäller torvtillverkningen.
Visserligen får torven en rent lokal användning, men dess pris bestämmes
av det importerade kolet. Torvarbetarna äro otvivelaktigt de
arbetare, som ha sämst betalt av alla industriarbetare. På grund av
dels den starka inrikes konkurrensen och dels arbetets
säsongkaraktär befinna sig även kalkbrukens och tegelbrukens arbetare på
en låg lönenivå. Deras årsinkomst ställer sig som
kolgruvearbetarnas. Också i dessa fall torde det vara svårt att tala om några
monopollöner. Men även i fråga om brännvinsbrännerierna är
arbetslönens inverkan på prisbildningen utesluten, enär denna
fabrikation bedrives under allenast en mycket kort säsong under
senhösten och förvintern och då arbetarna vid dessa företag i
allmänhet icke äro organiserade. På grund av vad som nu anförts böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
