Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Sköld, Per Edvin: Industriarbetarlöner och varupriser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI ARBETARLÖNER OCH VARUPRISER
469
16,200 arbetare av 37,700 avgå — och kvar stå allenast 21,500 eller
6 proc. av totalantalet.
Emellertid upptager icke industristatistiken alla de arbetare, som
i dagligt tal kallas industriarbetare och som äro fackligt
organiserade. Det finnes därför några andra grupper, som måste
medräknas. Det är för det första byggnadsarbetarna, vilka räknas till
hantverket, samt vidare transport- och handelsarbetarna. Några
tillförlitliga uppgifter om dessa arbetargruppers storlek ger icke
statistiken. Huruvida dessa arbetargrupper begagnat sina
teoretiska möjligheter eller ej, kan inte bevisas. Det finnes emellertid
anledning att antaga, att arbetarna i slakteribranschen,
transportarbetarna och handelsarbetarna icke gjort så, enär deras löner i
genomsnitt sett icke nämnvärt överstiga, vad arbetarna inom vissa
tullskyddade men för konkurrens utsatta industrier åtnjuta, såsom
t. ex. kvarnarbetare. Däremot ha bageriarbetare, bryggeriarbetare,
murare, byggnadssnickare och målare samt typografer årsinkomster,
som i genomsnitt överstiga de i övrigt bäst avlönade med några
hundra kronor. Är detta monopollöner eller ej ? Ingen kan
besvara denna fråga med säkerhet. Ty det är ju att märka, att för
flertalet av dessa arbetare gäller större krav på yrkesutbildning
och yrkeskunnighet än för industriarbetare i gemen. Nog är det
sannolikt att de högre lönerna mera äro orsakade av
kompetens-fordringar än av fackföreningsmonopol. Härtill kommer, att
nå-gom bevisning ej heller föreligger, som visar, att t. ex.
byggnadsarbetarnas lönepolitik påverkat hyrespriserna. Det kan ju lika
gärna vara så, att efterfrågan på bostäder är så stor, att
husägarna utan vidare kunna ta ut gällande hyror. Under sådana
omständigheter vore det sannolikt, att hyresnivån skulle vara som
den är, även om lönerna vore lägre.
Det får nu förhålla sig härmed hur som helst. Men nog är
det en synnerligen liten del av industriarbetarna det här är fråga
om. Och man kan väl ha anledning att fråga sig, vilken inverkan
på prisnivån lönepolitiken i verkligheten kan ha. Så mycket är
väl sannolikt, att på landsbygdens levnadskostnader inverkar den
föga. Pilsner är ingen daglig förbrukningsartikel i landsbygdens
hem, brödet bakar man i stor utsträckning själv, böcker och
tidningar utgöra intet större konto, och de murare, byggnadssnickare
och målare, som användas på landsbygden, ha sannerligen icke
några monopollöner. Frågan är väl, om inte andra grupper av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
