Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Sköld, Per Edvin: Industriarbetarlöner och varupriser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
PEE EDVIN SKÖLD
folk, vilkas tjänster landsbygdsbefolkningen tvingas att anlita och
som ha samma möjligheter som bagare och murare att förskaffa
sig monopollöner, betyda lika mycket för landsbygdsbefolkningens
levnadskostnader — nämligen advokater, läkare, tandläkare,
veterinärer o. s. v. Men det var tydligen inte dessa justitieministern
avsåg i sitt malmötal.
Nu kan man givetvis komma och föra fram på arenan även andra
grupper, som stå industriarbetarna nära och vilkas inkomster ligga
i marknadslönens överkant. En sådan grupp är
kommunalarbetarna. Varför de icke medtagits här, beror därpå, att de icke
förekomma på landsbygden. Deras löner kunna icke belasta
landsbygdsbefolkningens levnadskostnader. De falla på skattebetalarna
i städerna och industrisamhällena. ’Visserligen är det troligt, att
man kommer att säga, att dessa löner övervältas på
landsbygdsbefolkningen genom högre priser på industriprodukter. Men med de
små möjligheter till påverkan av varupriserna, som enligt vad ovan
anförts förefinnas, kan en sådan invändning icke vara vägande.
Vidare kan man påpeka personalen vid t. ex. järnvägarna. Här
är emellertid att märka, att lönerna i detta fall icke bestämmas av
arbetsmarknadens läge och genom avtal mellan arbetare och
arbetsgivare — de bestämmas ytterst genom beslut av regering och
riksdag. — Man får nämligen gå ut ifrån, att de enskilda
järnvägarnas löner äro i viss mån avhängiga av statens lönepolitik. — Skall
man bedöma frågan om tjänstemannalönernas inverkan på
prisnivån i landet, då kan man emellertid icke stanna enbart inför den
lägre personalen vid t. ex. kommunikationsverken, då får man ta
hänsyn till lönerna för alla slag av tjänstemän högre som lägre.
Men inte heller denna fråga torde herr Bissmark ha avsett att väcka
på tal. Och så mycket är väl självklart, att inte böra
industriarbetarna och deras fackföreningar ha mera ansvar för det
allmännas lönepolitik än andra människor.
Såsom (¾van angivits finnes det även ett annat slag av industrier
än de lokala, där konkurrensen är utesluten, nämligen förtrustade
industrier. Det är här emellertid icke fråga om sådana truster och
karteller, som äro rent inhemska, såsom t. ex. sockertrusten.
Dylika truster äro utsatta för konkurrens från utlandet och kunna
därför inte höja priserna något väsentligt över marknadspriset.
Deras uppgift är att göra tullen effektiv. Utan tull skulle dylika
monopolföretag icke kunna förskaffa sig några prisfördelar att tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
