Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Ernst Wigforss: Den nya tullstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Ernst Wigforss
Levnadsstandard inom jordbruk och industri.
Enligt socialstyrelsens statistik var genomsnittslönen för statare år
1928 endast 1,329 kr. Samtidigt var genomsnittet för vuxna manliga
arbetare inom industri, handel, samfärdsel och kommunala verk
2,697 kr. Ingen tror ju att dessa siffror äro direkt jämförbara och
att man helt enkelt kan konstatera, att lönarbetare utanför jordbruket
ha en inkomst och därmed en levnadsstandard jämnt "dubbelt så
hög" som lantarbetarna. Men vilka avdrag på ena hållet och tillägg
på det andra man än gör för att få dessa nakna siffror jämförbara,
torde det vara ofrånkomligt, att lantarbetare i genomsnitt ha en
levnadsstandard, som ligger ett gott stycke under genomsnittet för
lönarbetare inom industri, handel etc. Det finns människor, som anse
detta faktum vara tillräckligt för att motivera högre livsmedelstullar.
Industribefolkningen skulle på den vägen lämna sitt skäliga bidrag
för att lätta jordbrukarnas betryck.
Det finns många invändningar att göra mot ett sådant resonemang.
Den första är att genomsnitt och medeltal alltid få behandlas med
försiktighet och det inte minst när man vill lägga bördor på de
levande människor, som döljas bakom medeltalen. Om jag väljer ut
en affär där ägaren har en inkomst på 20,000 kr. och två kvinnliga
butiksbiträden vardera 2,000; om jag sen adderar ihop den
sammanlagda inkomsten till 24,000 och förklarar att de tre ha i genomsnitt
vardera 8,000 kr., så är detta bokstavligen sant, men ingen skulle ta
mig på allvar, om jag ur detta genomsnitt ville dra några slutsatser
om de båda biträdenas levnadsstandard eller förmåga att hjälpa
nödställda medborgare. Nu är avståndet mellan olika löner inom
industrin etc. alis inte av sådan art som i exemplet med butiksägaren och
hans biträden. Men det är ända tillräckligt stort för att göra det
omöjligt att bära se på medeltalen, då man resonerar om att lägga nya
bördor på industriarbetarnas axlar. På de billigare orterna finns det
industriarbetare som förtjäna 75 öre i timmen och det finns de som
förtjäna 1: 25. På dyraste ort träffar man timförtjänster på kr. 1: 20
och andra som gå upp till det dubbla. I en fråga som denna, där
det gäller att bedöma, vern som har råd att betala, är det
meningslöst att räkna med genomsnitt. Om livsmedelspriserna höjas,
drabbar det även dem som ha löner långt under genomsnittet. Hurudan
är då deras ställning?
Svaret blir, att det finns arbetargrupper utanför jordbruket, vilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
