Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Ernst Wigforss: Den nya tullstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya tullstriden 11
levnadsstandard inte alls eller högst obetydligt höjer sig över
lantarbetarnas. Att detta gäller skogsarbetarna i mellersta och norra
Sverge är självklart. Men även de sämre betalda industriarbetarna
komma in under denna kategori. Om textilarbetarna i Göteborg år
1928 haft en medelförtjänst på 2,280 kr. och levnadskostnaderna i
denna stad beräknas ligga ungefär 40 procent över kostnaderna på
billigaste ort, skulle arbetare på rena landsbygden med en inkomst på
1,600 kr. kunna anses ha samma levnadsstandard, som nämnda
textilarbetare i Göteborg. Men det torde behövas skarpa ögon för att
skilja den levnadsstandard en industriarbetare kan skaffa sig med
1,600 kr. kontant, från den som representeras av lantarbetarens till
1,300 kr. uppskattade inkomst, där naturaförmånerna räknats efter
"å orten rådande salupris i parti". Det tjänar emellertid inte mycket
till att låta lantarbetarna och de sämst avlönade industriarbetarna
tävla om vem som har den lägsta standarden. Det enda som syns
uppenbart, är att de fattigaste arbetargrupperna utanför jordbruket
inte ha något överskott av välstånd att dela med sig ens åt
lantarbetarna och ännu mindre, när det blir tal om den jordbrukande
befolkning, som sedan i olika gradationer höjer sig över lantarbetarnas
nivå. Tyvärr finns för närvarande ingen möjlighet att genom något
slags inkomstsiffror för "småbrukare" samt större eller mindre
"hemmansägare" få ett underlag för jämförelser med övriga
samhällsgrupper. Man får nöja sig med den självklara erinran, att ju flera av
dessa relativt bättre ställda jordbrukare man tar med, desto större
bli också de grupper av industriarbetare med vederlikar, som få
uteslutas, när man söker hjälpare i nöden bland dem som ha en
uppenbart högre levnadsstandard.
Vilka få hjälp av höjda spannmålstullar?
Om hela den jordbrukande befolkningen i vårt land varit på det
sättet ensartad, att dess intressen varit i stort sett gemensamma och
hjälpen kunnat lämnas alla genom höjda spannmålstullar, skulle
iv-rarna för ökat tullskydd haft något lättare att vinna gehör för sin
ståndpunkt. Nu mötas de omedelbart av följande tvenne frågor:
Få lantarbetarna verkligen bättre betalt, om spannmålstullarna höjas?
Hur stor del av våra jordbrukare ha spannmål att sälja?
Den första frågan kan säkerligen besvaras nekande. De svenska
spannmålspriserna ha under de sista 7 eller 8 åren varit underkastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
