Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Ernst Wigforss: Den nya tullstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya tullstriden 13
Där blir förhållandet nästan omvänt. De 300,000 brukningsdelarna
utan spannmål att sälja ha tillsammans endast hälften så mycket
åkerjord som de 105,000. Det är 1,260,000 har mot 2,528,000 har,
alltså grovt taget mindre jordbruk gentemot större. Detta framgår
också av det antal personer, som på de olika brukningsdelarna ha
sitt uppehälle. På de 275,000 jordbruken med brist räknas 1,353,000
personer, alltså ej fullt 5 personer på varje, medan de 105,000, som
visa överskott, rymma en befolkning på 1,038,000, alltså nära 10
personer på varje. Spannmålsodlarna ha större jordbruk än de övriga
och alltså lönarbetare i större utsträckning. Men lönarbetarna ha,
såsom ovan nämnts, ingen anledning att vänta sig förbättring av höjda
spannmålstullar.
Man gör stundom ett försök att övertyga de mindre jordbrukarna,
som inte sälja spannmål utan delvis till och med köpa den, men
som i stället sälja fläsk och smör och mjölk och ’àgg, att även de ha
intresse av höga spannmålspriser. Om brödsäden är dyr, säger man,
så odlas den av de större brukarna och de låta bli att genom
svinuppfödning och smörproduktion konkurrera med de mindre
jordbrukarna. Detta argument har ingen kraft, så länge man fortfarande
räknar med att Sverge skall exportera både fläsk och smör. Tanken
innebär då, att våra jordbrukare skulle försöka höja fläsk- och
smör-priserna ute på världsmarknaden genom att minska på tillförseln från
Sverge, eller i alla händelser hindra att den ökas. Hur rimlig denna
tanke är, kan man bedöma i ljuset av att enbart den engelska
importen av smör och fläsk år 1927 uppgick till följande siffror: smör
ungefär 300,000 ton, fläsk ungefär 460,000 ton, medan Sverges hela
export av smör samma år inte gick upp till 19,000 ton och av fläsk till
omkring 27,000 ton. Den enda begripliga mening, som kan inläggas
i denna idé att öka vår spannmålsodling genom höga tullar, är
därför den, att vi böra så kraftigt minska vår animaliska produktion att
vi praktiskt taget ingenting exportera. Då skulle våra priser på smör
och fläsk inte längre bli lika med exportmarknadens utan kunna
höjas genom svenska tullar. På allvar torde inte många vilja förorda
en sådan väg att göra oss "självförsörjande" och ta död på en för
våra jordbrukare lovande exportindustri.
Tullar och bagwlöner.
Vad som ifråga om prisförhöjning är mycke eller lite, har folk
alltid svårt att bli överens om. Vad tullen betyder för brödpriset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
