Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Ernst Wigforss: Den nya tullstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Ernst Wigforss
belyses därför kanske bäst genom en jämförelse med andra
kostnader, vilka mycket ofta framdragas såsom alltför höga, t. ex.
bageriarbetarnas löner. Från ett stort sydsvenskt bageri har lämnats
uppgiften att i dess kostnader för det vanliga hushållsbrödet ingick mjölet
med omkring 60 procent och arbetarnas — även föreståndarens —
löner med 10 procent. Om partipriset på svenskt bagerimjöl — enligt
Ekon. översikt — i år varierat mellan 31 och 35 kr. för 100 kg.,
betyder tullen på kr. 6:50 ungefär 20 procent av mjölpriset. Men
20 proc. av de 60 proc, varmed mjöl ingick i brödet, är 12 proc, alltså
skulle den nuvarande mjöltullen betyda mera för brödpriset än hela
arbetslönen för bageriarbetarna. En höjning av mjöltull och
mjölpris med t. ex. 4: 50 — 70 proc av 6:50 — skulle öka kostnaden
för brödet med 8 proc eller inte så värst långt ifrån hela
bagar-lönen. Tar man med alla slag av bröd och bakverk, får man
uppenbarligen en annan proportion mellan mjöl och arbetslöner. I
kommerskollegii utredning för år 1926 har man för mjöl 51 proc. och
för arbetslöner 20 proc Man kan emellertid alldeles bortse från
denna jämförelse med bagarlönerna och ändå våga den slutsatsen,
att mjöltullens höjd är en mycket viktig faktor i mjölpriset och att
de tullhöjningar, som nu krävas, inte kunna framställas såsom för
konsumenterna betydelselösa.
"Fattigdomen fördrages med jämnmod. . ."
Då socialdemokraterna äro motståndare till höjda spannmålstullar,
betyder det inte att de anse alla jordbrukarnas klagomål
oberättigade eller vägra att se de svårigheter, med vilka framför allt vissa
grenar av vår jordbruksproduktion ha att kämpa. De ha så mycket
mindre anledning därtill, som dessa svårigheter kanske för första
gången tvingat fram ett öppet erkännande från konservativt håll, att
en levnadsstandard så låg som lantarbetarnas — och även
jordbrukarnas ett gott stycke över lantarbetarnas — inte kan tålas, utan
kräver omedelbara åtgärder från samhällets sida.
Socialdemokraterna äro ivriga att inregistrera dessa medgivanden, ty vad som
gäller de i jordbruket arbetande måste uppenbarligen gälla även
arbetarna inom andra näringsgrenar. Men från högerhåll tar man ett
steg vidare. Man förkunnar så ivrigt som endast den nyomvände
förmår, att de som ha den låga levnadsstandarden måste hjälpas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
