Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Litteratur - Rutger Essén: Europas tillfrisknande - Thorsten Odhe: Kooperationen i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 125
ett par, tre århundraden av hög blomstring framför sig». Varför just
ett par tre? När man ändå vill vara generös mot det gamla Europa!
Det är tydligen inte bara »skepticism och verklighetssinne», som sätta
sin prägel på den kämpande konservatismen.
Thorsten Odhe: Kooperationen i Finland. K. F:s förlag. 321 sidor.
Pris kr. 2:50.
Förf. börjar sitt företal med att »kooperationen i Finland är ett av
de ståtligaste uttryck för ett helt folks vilja till systematiskt samarbete
på det ekonomiska området, som vår moderna tid har att uppvisa».
Finland hör just inte till de länder, som av naturen gynnats med
rikedomskällor i mängd. Det finska folket har ofta nog i gången tid
måst fördraga hårda nödtider. Landet har varit fattigt, så att skalden
t. o. m. kunnat sjunga »vårt land är fattigt, skall så bli». Ingenstädes
är väl samarbete mera av nöden än just där den egna förmågan är mer
än vanligt otillräcklig. Tyvärr är d,et ju emellertid också så, att just
där är det svårast att bringa till insikt om samarbetets nödvändighet.
I Finland har det emellertid lyckats och den form av samarbete som
kallas kooperation kan nu se tillbaka på en lång lyckosamt tillryggalagd
väg och hysa de bästa förhoppningar om ytterligare framsteg. Deras
exempel är efterföljansvärt i många stycken om än inte i alla och en
skildring av den finska kooperationen bör just nu ha ett icke ringa
intresse för den svenska allmänheten.
På de flesta håll har kooperationen växt fram nedifrån, så att de
lokala organisationerna först bildats och en sammanslutning sedan skett
till större förbund. I Finland har utvecklingen gått så att säga i
motsatt riktning. Där bildades en centralorganisation och efter en uppgjord
plan utbyggdes organisationen nedåt. Det utmärkande för den finska
kooperativa rörelsen är därför den stora planmässigheten och
mångsidigheten.
Det kan knappast sägas vad som finns i denna lilla redogörelse för
den finska kooperationen, ty den innehåller uppgifter om det mesta av
de viktiga dragen. Förf. har låtit sig angeläget vara att med siffror
och namn styrka praktiskt taget hela framställningen. Det gör ju
visserligen å ena sidan inte boken så vidare underhållande för personer,
som ha motvilja mot siffror, men förlänar den å andra sidan också
en vederhäftighet, som man alltid måste vara tacksam för och som ju
för den delen går igen i allt som flyter ur red. Odhes penna.
Mycket illustreras för övrigt bäst med siffror. T. ex. mejerinäringens
utveckling och ställning. Av mejerierna äro över 80 o/o andelsmejerier
och de producera 21 milj. kg. smör av den till något över 22 milj. kg.
uppgående totala produktionen. Och av det exporterade smöret gå 96 o/o
genom de båda kooperativa exportaffärerna. Detta vore kanske inte så
märkvärdigt, om produktionsenheterna vore stora, men Finland är eft
utpräglat småbrukarland, där bortemot 80 o/o av alla jordbruk ha en ägo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
