Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Alfred Petrén: Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sterilisering sfr agan ur rashygienisk och social synpunkt 222
äro på ålderdomshemmet intagna psykiskt defekta män eller andra
mindervärdiga individer, såsom luffare, alkoholister o. d., är det ju
helt naturligt, att även barnen i stor utsträckning bli psykiskt
undermåliga. Härom bära också av fattigvårdskonsulenterna avgivna
rapporter vittne. Jag skall anföra endast några få belysande exempel.
Från en kommun meddelades rörande en i hög grad sinnesslö kvinna, att
hon hade ett flertal barn, det äldsta 10 år, det yngsta ii månader, samtliga
sinnesslöa, och att hon åter blivit havande i förbindelse med en man, som
var far till tre av hennes föregående barn. I en annan kommun fanns å
ålderdomshemmet en sinnesslö kvinna, som hade fått fyra barn, vilka voro
i en ålder mellan 13 och 1^ år och vilka likaledes samtliga voro mer eller
mindre sinnesslöa; barnens fader var en drinkare, som var ur stånd att
försörja sig själv. Från en större fattigvårdsanstalt meddelades rörande en
sinnesslö kvinna, som jämväl led av epilepsi, att hon hade fem barn, av vilka
det äldsta var 14 år och de tre yngsta, som till fader hade en psykiskt abnorm
krympling, hade fötts under de sista fyra åren; samtliga barnen psykiskt
defekta eller kroppsligt klena, det sista behäftat med svår syfilis. Å ett annat
ålderdomshem voro intagna två sinnesslöa män och två sinnesslöa kvinnor,
som med varandra avlat icke mindre än 11 barn, vilka alla blivit idioter och
sålunda i sin tur för hela livet komma att ligga kommunen till last.
Som synes komma de sinnesslöa under nuvarande förhållanden att
giva livet åt många individer, som bliva socialt odugliga, varigenom
samhället förorsakas stora kostnader generation efter generation.
Jag känner fall av tre generationer sinnesslöa.
Betecknande för riksdagens ställning till denna fråga är också,
att ingen enda röst höjde sig mot här avhandlade motion, utan
beslöt 1922 års riksdag enhälligt besluta en skrivelse till Kungl. Maj :t
med anhållan, att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning,
under vilka förutsättningar och i vilken ordning sterilisering av
sinnesslöa, sinnessjuka och fallandesjuka må kunna företagas. Denna
skrivelse remitterades bl. a. till medicinalstyrelsen. I det
beaktansvärda yttrande, som denna sjukvårdsväsendets högsta myndighet
avgav i ärendet, betonades, att det icke torde vara möjligt eller lämpligt
att för närvarande lägga rasbiologiska fakta och endast sådana till
grund för en lagstiftning på området, då vårt vetande angående
ärftlighetens betydelse för avkomman till de sinnessjuka,
sinnes-slöa och fallandesjuka ännu är alltför ofullkomligt. Det är nämligen
att märka, att visst icke alla former av sinnessjukdom bero på
ärftligt anlag, liksom så icke heller är förhållandet med alla fall av
sinnesslöhet eller epilepsi. Och ofta kan det i det enskilda fallet
vara svårt att fastslå, huru stor betydelse ärftligheten haft, jämfört
med andra orsaker. Medicinalstyrelsen ansåg sålunda tiden icke vara
mogen för en lagstiftning om sterilisering på rashygieniska
indikationer, men förordade, att det utarbetades lagförslag angående
rättighet att företaga sterilisering av sinnessjuka, sinnesslöa och
fallandesjuka i fall, då starka humanitära skäl härför förelågo.
De sakkunniga, som efter några års väntan blevo utsedda för
uppgörande av förslag till den begärda lagstiftningen i fråga, ha emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
