Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Alfred Petrén: Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 Alfred Petren
lertid alls icke följt den av medicinalstyrelsen sålunda förordade
linjen. Tvärtom är det förslag till steriliseringslag, som de
sakkunniga framlagt, i huvudsak byggt på rasbiologisk grund. I
betraktande därav, att — såsom medicinalstyrelsen i sitt yttrande framhållit
— våra rasbiologiska kunskaper ännu äro mycket bristfälliga, innebär
redan denna konstruktion hos lagförslaget en stark begränsning uti
den ifrågasatta rättigheten att å psykiskt defekta individer få
verkställa sterilisering. Därtill kommer emellertid även andra
bestämmelser, till vilka jag längre ner återkommer, som göra lagförslagets
gränser än snävare.
Först må emellertid nämnas, att lagförslaget i ett hänseende går
utanför det område, som åsyftades i riksdagens skrivelse. Denna
hade, som av det anförda framgår, avseende endast å psykiskt sjuka
individer, men av de sakkunniga har föreslagits, att i lagen skulle
upptagas bestämmelser om rätt att företaga sterilisering av
rashygienisk indikation icke endast å psykiskt defekta utan även å
individer, som själva äro psykiskt normala, men äro bärare av ett
sjukligt anlag. Den första paragrafens första stycke har nämligen fått
följande formulering:
Föreligger grundad anledning att någon på grund av arvsanlag skall
komma att till sina barn överföra sinnessjukdom, sinnesslöhet eller fallandesot,
som gör dem oförmögna att taga vård om sig själva, må han efter tillstånd
enligt denna lag underkastas medicinskt ingrepp, varigenom; han berövas
fortplantningsförmågan."
ÖVLed uttrycket någon avses här icke endast psykiskt defekt
individ, som i rashygieniskt hänseende är tvivelaktig, utan även den,
som själv är psykiskt frisk men bär på ett latent anlag, vilket
kan förorsaka sinnessjukdom, sinnesslöhet eller fallandesot hos
avkomman. Tillståndet till sterilisering av rashygienisk indikation 1
1 Erinras må här, att det i många fall kan föreligga såväl rashygienisk som
rent medicinsk indikation för sterilisering. Så är t. ex. förhållandet, när en
kvinna gång efter annan blir sinnessjuk under havandeskap. I dylikt fall
föreligger anledning företaga sterilisering såväl för kvinnans egen skull,
alltså av medicinsk indikation, som ock av rashygienisk indikation, d. v. s. med
hänsyn till avkomman, enär det i dylika fall i allmänhet föreligger ärftlig
belastning. Då nu sterilisering enligt lagförslaget icke får företagas utan
medgivande av medicinalstyrelsen, skulle det alltså med en rent bokstavlig
tolkning av den anförda bestämmelsen bli nödvändigt att inhämta sådant
medgivande för verkställande av sterilisering å en psykiskt normal individ, så snart
rashygienisk indikation härför föreligger, även om det samtidigt skulle
föreligga en rent medicinsk indikation för ingreppet ifråga. Lagförslaget innebär
alltså strängt taget en inskränkning uti den rätt till steriliseringsförfarande,
som läkarna hittills ansett sig ha haft, då en kvinnas hälsotillstånd påkallar
ett sådant ingrepp. Varje missförstånd på denna punkt skulle emellertid
bliva hävt, därest det i lagen först bleve fastslaget, att läkaren själv ägde
besluta om sterilisering, så snart medicinsk indikation för sådant ingrepp
föreligger. En dylik bestämmelse bör väl för övrigt under inga förhållanden
saknas i en lag, vilken — som de sakkunnigas lagförslag — bär rubriken
"steriliseringslag" och icke benämnes "lag om sterilisering av rashygienska
eller sociala skäl" eller något dylikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
