Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LÄSARNA
DEMOKRATI OCH AMERIKANISERING.
Tiden som förflutit efter det stora världsdramat, som med sina isiga
vindar och hemska nödrop svepte fram över världen, har förändrat både
vår livsföring, vår kultur och vår mentalitet. Romantiken och idyllen
äro försvunna. Vi ha fått i dess ställe gråtmild sentimentalitet och
bullersam realism. Maskinteknik och i viss mån vanetänkande ha de nya
generationerna fått till arvedel. Inte allt av det nya är dock blott och
bart ägnat att frammana kritik. Ty mycket av de moderna tankarna, de
rådande idéströmningarna och tekniska framstegen äro värdefulla. Men
det finnes avarter och det nya missbrukas. Både på det politiska och
det kulturella området sticka dessa underliga ogräsväxter upp sina skott.
Vi ha fått bolsjevikisk och fascistisk våldspolitik och vi ha fåtjt något
som man kallar jazzkultur. De segrande demokratiska idéerna ha med
våldsam makt trängt fram i samhällen och stater, och med en natur7
lags nödvändighet fört med sig en allt för hastig ommöblering, som inte
alltid kunnat rätt brukas. Därigenom ha oppositionella fribytarskaror i
utkanterna kunnat föra otyg. Detta är demokratins svaghet och dess
naturliga följd.
Vad som emellertid mest faller i ögonen av den nya tidens mentalitet
är dess ytlighet. Förr i tiden — och det behöver inte vara så fasligt
länge sedan, som det låter — var bildning, särskilt allmänbildning, något
i de så kallade bredare lagren eftersökt, och där den fanns var den djupt
rotad. Det var grundlig bildning man då traktade efter, boklig bildning
och förståelse av livets djupaste mening. Numera består ofta
allmänbildningen i att kunna känna till så många bilmärken som möjligt, att
ha fotbollsstjärnor och rekord väl inpräntade i minnet, att kunna ett
lämpligt antal av de senaste revyschlagerna, att kunna namnen på Fru
Filmias lysande hjältar och hjältinnor, att kunna strutta om i en fånig
jazz eller dylikt. Detta är dagens mode. Något annat erkännes ej som
gångbart mynt i vår underligt moderna tid. Och det är allmänbildningens
förfall i demokratins tidsålder. Vem känner nu till de stora namnen
inom litteraturens värld? Inte äro de många. Visserligen ha vi
studiecirklar. Vi ha till och med en mångfald intresserade
folkbildningsentusiaster, men deras arbete är otacksamt. Vem vill numera befatta sig med
att loda själars djup, beträda livsfilosofins hisnande höjder eller arbeta
sig igenom digra luntor när de kolorerade veckotidningarna dagligen
förse det arma folket med lagom långa och tillräckligt sensationellt
utstyrda historier med namn om att vara sanna och hämtade ur livet. I
rationaliseringens och maskinkulturens tidevarv skall allt vara lätt att
erhålla. Det visar tydligast vissa riktningar inom politiken, som stå
till tjänst med färdiglagade idéer. Men allt detta är ett oting. Det
skapas därigenom förflackning och vanetänkande. Allt som är förenat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
