Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Vasarna 253
med arbete undvikes. Man sjpelar hellre grammofon än lär sig spela
piano. Detta är symtomatiskt för tidsandan. En förnämlig publikation
(Tidens Magasin) är tvingad att nedläggas medan veckotidningar av
tvivelaktig eller undermålig karaktär gå ut i jätteupplagor.
Demokratiseringen, den ökade läslusten och tidens jäkt ha orsakat detta. Gamla
traditioner, det bästa det gamla »borgarsamhället» gav oss, ha illa förvaltats.
Arvet från fäderna har skingrats. Högst få syssla nu med litterära studier
i familjens sköte, och stilla meditationer över livsgåtorna är bortlagt.
Under buller och brak skall allt skrikas ut. Högtalaren är det symboliska
uttrycksmedlet. Kulturen är stadd i förvildning. De som önska vrida allt
rätt igen äro visserligen inte så få, men oftast inne på felaktiga vägar,
Man vill dra utvecklingens hjul tillbaka. Detta är onaturligt. Ty vi ha
fått mycket av värde genom de nya »idealen» och de tekniska framstegen.
Vad det för oss gäller det är inte att rasera detta utan att länka in de
nya framstegen i förnuftiga banor. Man bör inte förkasta en värdefull
uppfinning eller en ny idé för att denna möjligen går att utnyttja på
ett förnuftsvidrigt sätt.
När man från vissa håll ropar efter en »stark» man, som skall sopa
rent och åter ställa allt till rätta, gör man vad man ej borde göra.
Den »starke» mannen hungra vi sannerligen inte efter. En individuellt
stark personlighet ha vi knappast behov av. Diktatur ligger ej för vår
röst. Den gamla tron på en övermänsklig härskare hör ej samman med
vårt skede av historien. Vad vi önska är många starka män, och deras
styrka skall bestå däri, att de kunna ränsa upp i ogrässnåren. Det är
demokratiseringens bästa sidor vi vilja ha fram. Vi ha fått
solidaritetsbudet präntat i oss och vi ha med glädje anammat det; vi ha även fått
ansvar. Det är detta ansvar vi kollektivt skola lära oss att bemästra. På
oss själva beror allt. Kunna vi leda utvecklingen in på rätta banor är
allt bra, kunna vi det ej av egen kraft måste ett antal starka män och
kvinnor gripa in. Släktet spås vargatider och man mässar om dess
undergång på grund av minskad nativitet. Dessa faror äro dock ej så
överhängande. Nativitetsminskningen är förresten ett hoppfullt tecken på att
inte allt är så mörkt, som vissa personer påstå. Men detta hör knappast
hit. Men maskinkulturen, amerikaniseringen, är farlig. Den skapar inga
sunda krafter. Får den grassera ohämmad och utan ingrepp från de
stora kollektiva organisationerna stunda underliga tider. Med avsikt
skriva vi ej sorgliga, ty det ordet är kanske för starkt.
Ungdomen har särskilt gisslats för sin ytliga läggning och sitt
effekt-sökeri. Allt ont i världen skylles för närvarande på de yngre genera-*
tionerna. I vissa fall är det rätt men i allmänhet begås därmed en stor
orätt. När man emellertid i vissa kritiska reflexioner får läsa att det är
naturligt att efterkrigstidens ungdom lever som den gör, så häpnar man.
Ty orsaken påstås vara att söka däri, att ungdomen av i dag känner sig
leva på en rykande vulkans krater och därför tillgriper all slags osund
stimulans för att slippa skåda det hotfulla i vitögat. Detta är osanning.
Man gör ungdomen ingen tjänst därmed. Utan genom detta skapas den
tron hos ungdomen, att den måste leva som den gör; man legali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
