Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1930 - In- och utrikes 30. 4. 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
30. 4. 1930.
HUR DE SOCIALDEMOKRATISKA partierna på olika håll
betrakta jordbruksfrågorna och särskilt den aktuella
jordbrukskrisen, har Tiden under de senaste månaderna sökt belysa genom
ett antal korta artiklar av författare från en rad europeiska länder.
De sista i serien återfinnas i detta nummer. Många läsare ha kanske
av dessa redogörelser närmast fått intrycket, att meningarna äro
mycket skiftande, och att någon gemensam socialdemokratisk
uppfattning vore svår att konstatera. Tar man emellertid hänsyn till
jordbrukets olika läge och inriktning i olika länder, varav följer
att tyngdpunkten för diskussionen inte blir förlagd till samma
frågor överallt, skönjer man snart ett rätt så regelbundet
återkommande mönster i väven av socialdemokratisk kritik och
socialdemokratiska positiva insatser. Överallt synas socialdemokraterna vara
intresserade av att rikta uppmärksamheten på sådana åtgärder, som
kunna höja jordbrukets effektivitet och förbättra dess möjligheter
att utan onödiga mellanhänder komma i förbindelse med
konsumenterna. Det innebär å andra sidan, ätt man söker vända blickarna
bort från de lika gamla som kära metoderna att med statens hjälp,
framför allt genom höjda tullar, skaffa jordbrukarna bättre priser
på konsumenternas bekostnad. Trots tillfälliga kompromisser, som
särskilt den tyska socialdemokratin ansett sig tvungen att godtaga,
är den stora linje oförtydbar, som innebär strävan att skydda de
breda lagren av ikonsumenter mot livsmedelsfördyrande åtgärder från
statsmakternas sida. Det andra gemensamma draget är att
spannmålsfrågan skjutes undan till en mindre framträdande plats i
jordbruksdiskussionen än de större och politiskt ledande jordbrukarna
alltid sökt bereda den. Häri är det väl naturligt att se ett utslag
av socialdemokraternas intresse för de mindre jordbrukarna och
deras på animaliska livsmedel mera avgjort inriktade produktion.
Slutligen möter man åter i spannmålsfrågan stor enighet därom, att
det allmännas ansträngningar böra ägnas åt att skaffa odlarna en
säker avsättninig och under vissa omständigheter ett bättre pris än
världsmarknaden med dess våldsamma kastningar för närvarande
synes möjliggöra. En stabilisering av marknaden utan att höja
priserna för konsumenterna söker man på så skilda håll som i Norge,
Tyskland, Österrike och England vinna genom ett statligt spannmåls-
17 Tiden N:r S, JQ3O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
