Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1930 - Ernst Wigforss: Bernard Shaws socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernurd Shaws socialism 275
land det icke borde finnas vare sig tiggare eller välgörare. De som
tycka om att spela den barmhärtige samariten, böra komma ihåg, att
det icke kan finnas barmhärtiga samariter, där det icke finns rövare."
Men skall man ombilda samhället, måste man ha reda på hur det
för närvarande fungerar. Kapitalismen är visserligen enligt Shaw
"en tämligen ny villolära, knappast tvåhundra år gammal i sin värsta
form", men den är nu så förhärskande, att vi måste grundligt förstå
den för att kunna frigöra oss från den, och Shaw ger i en rad kapitel
sin tolkning av grundföreteelserna i vårt nuvarande ekonomiska
system. Det är i stor utsträckning gammal god och renlärig klassisk
nationalekonomi, bära mycket åskådligare och roligare utvecklad än
i de flesta eller alla andra framställningar av samhällsekonomins
elementer. Shaw varnar visserligen på förhand sin läsarinna, att den
upplysning hon kommer att få, kan göra henne missnöjd och
upprorisk och kanske lockar henne att rusa ut på gatan med en röd
flagga och göra sig till ett större åtlöje, än kapitalismen någonsin
gjort henne, men riskerna av att inte veta besked om kapitalismen
äro ända större, och lektionerna ta alltså sin början.
Om ena källan till Shaws ekonomilära är de gamla klassikerna,
är den andra lika tydligt Karl Marx. Man blir gång på gång
överraskad av minnena från det Kommunistiska manifestet och
Kapitalet. Temat är så påtagligt detsamma under alla variationerna.
När Shaw väljer sina exempel på kapitalbildning och profit, har han
ingen förkärlek för den idylliske lille spararen. Han talar hellre om
negerslavar och gin.
"Privatkapitalisterna tänka inte på nationens bästa, det enda de
bekymra sig om är plikten mot sig själva och sina familjer, vilken
är att välja det säkraste och mest vinstgivande företag, vari de
kunna placera sitt kapital. Följaktligen välja de »ett bränneri. Och
när de fått sitt bränneri i gång, kasta de ut enorma summor på
annonsering för att övertyga allmänheten om, att deras visky är bättre
och hälsosammare och äldre och mera berömd än den visky, som
tillverkas i andra brännerier, och att var och en bör dricka visky
dagligen .... Våra kapitalister skulle ha gjort Afrika till en ödemark,
täckt med drinkares skelett, om de icke hade upptäckt, att de kunde
göra större profit genom att sälja män och kvinnor än genom att
förgifta dem... Om man förtjänat mera på mjölk än på gin eller
mera på att göra negrer till kristna än att göra dem till slavar, så
skulle de lika gärna ha handlat med mjölk eller biblar som med gin
och slavar."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
