Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1930 - Gunnar Dahlberg: Sverges befolkningsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverges befolkningsproblem 293
tomt. Med det är ju också klart att om vi under en ej alltför kort
tidsperiod få en minskning, så måste det horoskop, man ställer från
de aktuella siffrorna, alltid mynna ut i en sådan slutsats.
Förändringar av denna art måste alltid ta en viss tid i ett samhälle. Man
kan knappast få en väsentlig minskning på en tidsperiod av endast
ett par år och om förändringen tar längre tid, exempelvis drar ut över
ett par decennier och kanske för några år skjuter över målet så kan
den alltid under den tid, förändringen pågår användas till
beräkningar över en framtida folkmängd, vars slutsumma är 0.
Jag har lika litet som någon annan möjlighet att avgöra vad
framtiden bär i sitt sköte. Med dessa rader har jag bara velat påpeka
att det kan vara skäl att ännu vänta med ett omdöme och att en
mera uttalad pessimism knappast ännu är motiverad.
När jag nu går att diskutera vissa sidor av ett eventuellt
framtida befolkningsproblem, sker detta med en viss tvekan. De
uttalanden man härvidlag kan våga göra måste alltid vara behäftade
med en god portion osäkerhet. Man har emellertid påstått att
nati-vitetsmdnskningen skulle innebära den västerländska kulturens
undergång. Utan att vilja göra anspråk på att kunna lösa problemet, kan
jag inte motstå frestelsen att framföra några synpunkter, som tyda
på att en sådan slutsats ändå inte är odisputabelt riktig.
Det är då först och främst av intrsesse att söka nå en vidare
orientering genom att kasta en blick längre tillbaka i tiden. Fram
till 1800-talet skedde endast en långsam, folkökning, trots det att
fruktsamheten var jämförelsevis hög. Detta berodde på att
dödligheten överhuvudtaget och framförallt barnadödligheten var oerhört
hög. Under 1800-talet inträdde en förändring, en minskning av
dödligheten, som framförallt mot slutet av århundradet var
jämförelsevis kraftig. Denna sammanhängde säkerligen till stor del med det
allmänna ekonomiska uppsvinget, den förbättrade hygien och den
niera utvecklade läkarvården. Fruktsamheten höll sig tämligen
oförändrad och resultatet blev en folkökning, som på 1880-talet hos de
mer eftertänksamma började väcka farhågor. Emellertid
efterträddes denna period av en tid, då närmast tack vare preventivmedlen
fruktsamheten justerade sig efter de ändrade dödlighets förhållandena,
olika snabbt i olika länder. Folken kommo åter in på den väg, som
de vandrat i årtusenden med en fruktsamhet, som mera motsvarade
dödligheten. Det är möjligt att justeringen varit alltför kraftig och
innebär risker för framtiden, men därom) är ännu för tidigt att döma.
Orsaken till fruktsamhetens minskning är, som ovan framhållits,
närmast preventivmedlen, men det är också möjligt att dessa medel
kommo i det psykologiska ögonblicket. Det är ju ofta så att uppfinningar
göras när de behövas. Det är naturligtvis vanskligt att våga ett
uttalande härvidlag. Man har framhållit att en orsak till
fruktsamhetsminskningen kan tänkas vara att på ett jordbrukande stadium
stora barnskaror äro ekonomiskt fördelaktiga. De ge som vuxna
föräldrarna en billig arbetskraft. I ett industrisamhälle är
situationen en annan, Barnen frigöra sig från föräldrarna jämförel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
