Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Harald Åkerberg: Den internationella avrustningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den internationella avrustningen 333
expropriera dem. Tror någon att det är uppfostran och agitation,
som åstadkommit detta underverk. Nej, det är kryssarna och de
snabbgående torpedbåtarna. Världshandeln blomstrar i hägnet av
Englands flotta, har någon sagt, och det finns intet att pruta på
denna uppgift.
Där är alltså en kreditpost. Men man kan vända på steken och
fråga: Har inte avrustningen redan praktiserats och i så fall med
vilka följder? Vi ha ju Tyskland, men erfarenheterna därifrån äro
för färska. Fallet Kina har redan införts i diskussionen. Jag vet
inte om kineserna av naturen äro pacifister. Men deras gamla,
av Lindhagen så högt prisade religioner synas ha inympat
pacifismen hos dem. De hade sedan gammalt inrättat sin stat som om
vapen ej funnes i världen och som om kriget vore ett okänt
begrepp. Och resultatet? Pro primo att inbördeskriget blivit en
stående institution i Kina. En stat, som saknar maktmedel, kan inte
genom aldrig så tjocka lagböcker skapa garantier för att inte dess
medborgare skaffa sig vapen. Och äro vapnen en gång anskaffade
nog få de användning. Generalerna ha blivit Kinas plågoris. Jag
läste en gång en artikel av en sakkunnig författare, som genom
forskning i skrifterna kommit underfund med att Kina sedan
århundraden tillbaka med förvånansvärt jämna mellanrum hemsökts
av blodiga inbördeskrig, som krävt större offer av blod och värden
än alla Europas krig tillsammantagna. Bära de under den
nuvarande generationens tid pågående guerillakrigen mellan de många
generalerna med de konstiga namnen torde ha kostat mera blod än
hela världskriget. Till detta kommer, att det väl ytterst är Kinas
vapenlöshet, som gjort det till ett lockande exploaterings fält för
Europas stormakter. Konfutses vishetsregler och ett
fyrahundra-miljonerfolks passiva motstånd och nationella livsvilja ha varit
maktlösa mot Englands pansarbåtar och det wilhelminska Tysklands
bajonetter. Européerna kommo till östern för att göra affärer, och när
kineserna inte hade lust härtill gjorde de affärer med dem ändå.
De grundade egna städer på Kinas jord, där de gulas lagar inte ägde
någon giltighet. Kineserna protesterade eller de vågade inte
protestera, eftersom de inga vapen hade att stödja sina protester med.
Japanerna voro därvidlag förståndigare. De började med att skaffa
sig en europeisk militarism och behövde sedan inte protestera.
Kom nu inte och beskyll mig för militaristiska böjelser! Jag har
inte framdragit dessa redan kända fakta för att piffa upp krigets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
