Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Harald Åkerberg: Den internationella avrustningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 Harald Åkerberg
och militärväsendets något skamfilade förgyllning. Jag har gjort
det för att påvisa, att problemet om avrustningen famnar över
större djup än de som behärskas av den vite generalen och hans
korporalen Att resa kring i bygderna och upplysa den troskyldiga
svenska allmänheten om att det är smutsigt i skyttegravarna, är
ur avrustningens synpunkt överflödsverk. Ty problemet är inte ett
upplysningsproblem, det är ett organisationsproblem. Hade det bara
berott på de breda lagrens fredsvilja, skulle Sverge ha varit
avrustat för århundraden sedan. Den svenska allmogen har alltid
varit krigsovillig och fredsälskande, vilket våra stora hjältekonungar
nogsamt kände till. Storhetstidens erövraretåg genomfördes med
tillhjälp av legohärar från Schweiz och Skottland, och Karl XII :s
karoliner voro bondpojkar som längtade hem. När bönderna någon
gång spontant tågade ut. i fält, gjorde de det för att näpsa allt för
krigiska konungar. Denna den svenske bondens fredskärlek är något
konstitutionellt hos vår gamla s. k. krigarnation. Felet har bära
varit det att ledarna alltid varit härförare, som inriktat folkkraften
på krigiska företag. Om Konfutse varit svensk konung skulle han
säkert ha haft t. o. m. större framgång här än i Kina.
Det hela är som sagt en organisationssak. En värld, som varit
rustad till tänderna i tusentals år, som byggt sin kultur och hela
sin folksäkerhet på krigets grund, förvandlas inte till ett fredens
rike genom en viftning med ett trollspö. De som vilja freden och
avrustningen — och det vilja alla, som vilja kulturens fortbestånd
— måste börja bygga från grunden. De få inte göra saken allt
för lätt för sig, ty då kan krigets djävul le i sitt skägg. Att
triumferande peka på pacifismens landvinningar hjälper inte långt,
ty vi få ända ingen avrustning förrän vi ha gjort rätt för den.
En socialdemokratisk skriftställare (jag tror att det var Backlund)
skrev en gång, att avrustningen vore en omöjlighet just med hänsyn
till sjöröveriet och faran för fascistiska statskupper. Jag går inte
så långt, men jag tror, att avrustningen är otänkbar innan vi skaffat
oss andra garantier mot sådana hemsökelser. Lindberg och andra
kunna säga: Vad angå oss Polens affärer? och mena att Englands
flotta alltid sköter om havens frihet åt oss. Om Englands
arbetare skulle resonera på samma sätt komme buckanjärerna att snart
nog visa sig på handelsvägarna igen. F. ö. vittnar det knappast
om något övermått av internationellt sinne när man begär, att en
enda stat skall draga försorg om den polistjänst, som hela världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
