Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Eva Wigforss: Makarna Russell om nya äktenskap och gammal omoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 Eva Wigforss
Är det då önskvärt att familjen, fader- och moderskapet
försvinner? I fråga om fadern tycks Russell närmast luta åt den
uppfattningen, att de flesta fader genom retlighet och brutalitet göra mer
ont än gott för barnen. En indirekt nytta kunna de likväl göra,
eftersom mödrar, som sakna faderns hjälp med försörj ningen, lätt
bli hårda och bråkiga. Det kan vara av värde för den unge att
få del av en manlig syn på tillvaron och kunskap om det sexuella
får barnet naturligast och bäst genom familjen. Men detta är ju
ganska begränsade uppgifter. Modern är svårare att ersätta. Barn
som växa upp utan mödrar som tycka om dem, bli lätt klena, nervösa,
ibland rent av kleptomaner, menar han. Ett gott förhållande mellan
föräldrarna anser Russell likväl för så värdefullt för barnet, att han
menar att föräldrarna, sedan barnen väl finnas, få sätta sina egna
intressen i andra rummet. Olyckliga äktenskap ha en olycklig
inverkan på barnen, men så länge två föräldrar är det normala, är
inte heller skilsmässa någon god lösning och bör därför inte tillgripas,
förrän förthållandena äro sådana, att barnen skulle lida mer, om
samlivet fortsattes. Goda äktenskap odh goda föräldrar är lyckligt för
barnen, är den mycket naturliga och anspråkslösa slutsats han
kommer till. Äktenskapet är huvudsakligen till för barnens skull, enligt
hans mening. Man behöver ju inte tänka på sådana skäl för
skilsmässor, som när en mycket berömd filmskådespelare får skiljas,
därför att han och hans vänner tråkat ut frun med att tala om Kant,
för att finna Russells uppfattning riktig, att skilsmässor ofta
tillgripas för lite nog. Men att begära den behärskning av vår tids
människor, som ett harmoniskt samliv med full frihet för
utomäkten-skapliga förbindelser för båda parter skulle innebära, är kanske ända
att iskatta instinkterna väl ringa. I varje fall förefalla de ganska
omöjliga för annat än de tämligen välbärgade, med utrymme odh
möjligheter för ett fritt privatliv. Den ensamma modern, som har
barn med staten, förefaller som en mer sannolik lösning, även om hon
inte framstår som något mål att sträva efter. Man har likväl svårt
att känna sig övertygad av uppfattningen, att det förmodligen inte
ginge för .en man att locka en kvinna till äktenskap, om moderskapet
vore ett välbetalt yrke och den ensamma modern lika respektabel
som den gifta.
Om moderskapet kommer att fortleva som en faktor i uppfostran
beror på, om kvinnornas växande motvilja mot arbete i eget hem kan
övervinnas genom att det göres mer lönande. Russell tycks mena,
att en kvinna skulle föredra att arbeta för främmande barn i en
krubba framför att arbeta för sina egna i hemmet, även om lönen
vore lika. Han är — till skillnad från Mrs. Russell — inte ens säker
på, att kvinnans önskan att ha barn är annat än en eftergift för
mannens önskan, att hon ska tycka så. Detta gäller gifta kvinnor.
Att de ogifta plågas av att inte ha barn förutsättes. Mannens
familjebildarinstinkt tycks han mera lita på, eftersom han menar,
att männen skulle finna ett liv utan familj trivialt och få svårare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
