Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Budgeten. I fråga om slutsumman avviker den av riksdagen
fastställda riksstaten för budgetåret 1930—31 ganska obetydligt
från det av den nu avgångna högerregeringen uppgjorda budgetförslaget.
Lånebudgeten är också beträffande detaljsiffrorna i det stora hela
överensstämmande med förslaget, i det att riksdagsbehandlingen av
densamma givit till resultat en ökning med föga mera än en miljon, varav
0.5 miljoner avses för fortsatt utbyggnad av Inlandsbanan och ungefär
lika mycket för statsinlösen av Hässleholm—Markaryds järnväg. På
skattebudgeten åter ha en mängd poster blivit förändrade, därav en del
med relativt stora belopp.
En del av de gjorda förändringarna betingas emellertid av det
allmänna prisfallet, vilket fortsatt med betydande hastighet även efter den
tidpunkt, då regeringen framlade sitt budgetförslag. Deflationskrisens
omedelbara verkan på budgeten ger sig framför allt tillkänna i form av
minskat anslagsbehov. Så har riksdagen tack vare räntesänkningarna och
den därigenom möjliggjorda konverteringen av åtskilliga statslån kun-»
nat skriva ned anslaget för statsskuldens förräntning mSed % miljoner.
Militära anslag till mathållning och furagering ha kunnat reduceras med
c:a 0.5 miljoner på grund av lägre inköpspriser. Men det är framför
allt den automatiska sänkningen av statstjänarnas dyrtidstillägg, somi
svarar för de verkligt betydande anslagsminskningarna. Sammanlagt
beräknas minskningarna av denna anledning utgöra 11.4 miljoner.
Emellertid falla härav 4.4 miljoner på affärsverkens personal, och eftersom
de affärsdrivande verken i budgeten endast redovisa sina driftsöverskott,
komma av dessa besparingar endast återstoden eller 7 miljoner direkt till
synes i staten i form av minskningar i avlöningsanslagen.
Emellertid gör sig deflationskrisen märkbar även i motsatt riktning.
Man har icke ansett sig kunna skriva upp affärsverkens överskott med
belopp, som fullt motsvara besparingarna på dyrtidstilläggen. Endast
för telegrafverket, vilket har en väsentlig del av sina inkomster i form
av fasta abonnemangsavgifter, har man räknat upp överskottet med 1.3
miljoner, under det att man beträffande de övriga stannat vid
regeringsförslagets siffror. Försiktigheten bjuder nog också, att man t. ex.
beträffande statsjärnvägarna räknar med en avsevärd omedelbar
minskning särskilt i godstrafiken som följd av prisfallets inverkan på
näringslivet.
Till nu nämnda ändringar sluta sig en rad andra, vilka stå i ett
omisskänneligt om ock mindre ovillkorligt samband med konjunkturomslaget
för näringslivet.
Hit hör anslaget på 3.8 miljoner för subvention av betodlingen, mindre
höjningar av anslagen för skogsutdikning och mejerihanteringens
upphjälpande samt för arbetslöshetens bekämpande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
