Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 377
Dessutom har riksdagen som vanligt företagit vissa höjningar av ett
antal politiskt indifferenta anslag för sjukvården, vägväsendet etc. samt
gjort mindre väsentliga omräkningar av vissa inkomsttitlar.
Men därtill komma vissa finansiellt betydande ändringar i det kungliga
förslaget, vilka äro att betrakta som markerade uttryck för det politiska
motsatsförhållandet mellan den förra regeringen och riksdagsmajoriteten.
Riksdagen har nämligen dels reducerat av Kungl. Maj:t begärda anslag
för ökade försvarsanordningar med icke mindre än 2.8 miljoner, och
dels med föregripande av den pågående skatteutjämningsutredningens
resultat i anledning av en motion från folkfrisinnat håll beviljat hela 8.8
miljoner till ökade statsbidrag åt kommunerna för folkskoleväsendets
upprätthållande.
Som synes, taga emellertid alla dessa stundom ganska betydande
ändringar till stor del ut varandra. Man har därför inte behövt höja själva
utjämningsposten, d. v. s. den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten,
med mera än 5 miljoner, från 155 till 160 miljoner kronor eller med
knappa 3.5 o/o. Därmed har riksdagen sagt nej till Kungl. Maj:ts
förslag att sänka indextalet för den direkta statsskatten från 145 till 140.
Indextalet blir således detsamma för nästa skatteår som under det nu
löpande.
Då denna budgetpost är den som framför andra intresserar de
skattebetalande medborgarna i gemen, torde det vara skäl att med exempel
belysa innebörden av detta riksdagsbeslut för den enskilde
skattedraga1-ren. Om en person efter det medgivna orts- och familjeavdrag
verkställts, har att betala inkomst- och förmögenhetsskatt för ett belopp av
2,000 kronor, blir den utdebiterade skatten 87 kronor. Hade kungens
förslag bifallits, skulle skatten i stället blivit 84 kronor. Hela skillnaden är
således för en sådan inkomsttagare 3 kronor och denna kompenseras för
övrigt till större eller mindre grad av en minskning i
kommunalskatten. För större inkomsttagare blir givetvis skillnaden, i kronor räknad,
större, men procentuellt densamma, d. v. s. ej fullt 3.5 o/o av
skattebeloppet.
Den första fråga, som uppställer sig, när det gäller att från
allmänna synpunkter bedöma budgeten är, om den kan väntas gå ihop.
Härpå kan då svaras, att man beträffande utgiftssidan knappast har.att
befara några obehagliga överraskningar. Värre är det att uttala sig om
inkomstsidan. Det är nämligen, utom överskotten från vissa av
affärsverken, särskilt två av de större inkomsttitlarna, tull- och
stämpelmedlen, vilka äro mycket känsliga för konjunkturväxlingar. Riksdagens
nedräkning av tullinkomsterna med endast 3 miljoner, synes under alla
förhållanden avgjort vara hållen i underkant. Inmalningstvånget och de
tills vidare goda skördeutsikterna böra var för sig vara ägnade att
minska importen av brödsäd och därmed tullinkomsterna. I samma riktning
verkar den på grund av statssubventionen ökade betodlingen. Och
stämpelmedlen har man räknat upp med 2 miljoner. Skulle därför, såsom
många hålla för troligt, deflationskrisen vålla en mera allvarlig stagna-i
tion inom industri och handel under kommande budgetår, kan givetvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
