Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Händelser och spörsmål - Budgeten - Jordbrukets tullbörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 Händelser och spörsmål
tit ganska stort underskott på inkomstsidan bli följden. Men å andra
sidan kan tii sådant mycket väl täckas ur kassafonden, vilken tack vare
de stora överskotten från senaste åren vuxit till inemot 75 miljoner, och
det hade därför näppeligen varit rimligt att i nuvarande labila
ekonomiska läge på förhand möta en eventuell brist i statsinkomsterna med en
skattehöjning.
Från parlamentarisk synpunkt kan man utan tvekan beteckna det som
minst sagt abnormt, att riksdagen mot den ansvariga regeringens önskan
ordentligt bryter sönder dess finansplan med anslag på 3.8 respektive
8.8 miljoner till sockersubvention och skatteutjämning. Men detta är
blott en naturlig konsekvens av systemet med minoritetsregeringar. Det
är måhända också, så länge anslagsbeloppen hålla sig inom något så när
måttliga gränser, en av de minst betänkliga olägenheterna med detta
system.
Men även från rent saklig ekonomisk synpunkt har det rests allvarliga
invändningar mot dessa riksdagsbeslut. Särskilt mot beslutet om
skatte-utjämningsanslaget har det icke utan fog invänts, dels att det fotats på
en sällsynt bristfällig utredning, dels också att det kan komma att fram-»
deles försvåra genomförandet av en rationell lösning av
skatteutjämnings-problemet. Det torde också vara första gången på mycket länge, som
en majoritet i statsutskottet stått att vinna för ett anslagskrav av denna4
art.
Detta förhållande är så mycket mera värt att lägga märke till, som*
fullt ut lika valberättigade krav helt kallt avvisats. Vi tänka härvid sär*
skilt på det i en socialdemokratisk partimotion begärda
20-miljoners-anslaget för anordnande av statliga reservarbeten. Detta anslag skulle
sannolikt bl. a. ha verkat skatteutjämnande olika kommuner emellan efter
minst lika rättvisa grunder som anslaget till folskoleväsendet.
Behandlingen av dessa båda anslagsfrågor belyser genom sin kontrastverkan
bättre än mycket annat de betydande politiska maktresurser, varöver ett
vågmästareparti under målmedveten ledning kan förfoga.
Jordbrukets Sedan tull- och traktatkommittén en gång trott sig
tullbörda kunna konstatera, att de svenska jordbrukarna blivit
missgynnade av vårt nuvarande tullsystem, har frågan
om jordbrukets »nettotullskydd» och dess »tullbörda» spelat en ganska
stor roll i den offentliga debatten. För den som godkänner tanken att
man bör kunna avväga tullarna så, att olika näringar eller olika
Näringsidkare bli i lika mån »skyddade», är det rätt naturligt att fråga,
i vad mån detta mål verkligen blivit uppnått. Det synes ju uppenbart,
att den som producerar en vara, får ett tillskott i sin inkomst genom att
tullen höjer priset. Å andra sidan förefaller det också enklast att
antaga, att de som köpa varan, få betala denna ökade inkomst åt
producenten. Jordbruket köper industrivaror och belastas alltså genom
industritullarna. Industribefolkningen köper jordbruksvaror och tynges sålunda
av jordbrukstullarna. Har då belastningen i båda fallen blivit lika? Eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
