Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - Händelser och spörsmål - De engelska fackföreningarna och frihandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och sporsmål 445
rörelser vila på uppfattningen, att det bör skapas en medveten kontroll
över alla ekonomiska och politiska faktorer, som kunna behärskas, i den
mänskliga välfärdens intresse. Idén att människornas välfärd genom
någon slags försynens skickelse bäst främjas genom en fullständig
frånvaro av inskränkningar i »handelns frihet», överlevde inte den allra
första delen av 1800-talet.»
Kommittén förklarar ytterligare mot slutet, att den inte bildat sig
någon mening alls, huruvida tullar skulle vara ett lämpligt medel
att främja de anförda syftena. Den saken får avgöras i varje fall för
sig och nackdelar vägas mot fördelar. Och den erinrar om att folk som
inte ha något att invända mot andra former av band på den fria handeln,
ofta bli »principiella» frihandlare, då det gäller tullar. Engelska
arbetarpartiet har t. ex. fört fram politiken att helt och hållet utestänga
import av varor, som produceras utrikes under sämre arbetsvillkor än
de i internationella konventioner godtagna. För övrigt påpekas, hurusom
tullar kunna spela en mycket underordnad roll i överenskommelser,
som reglera handeln i stället för att hålla den fri. Koncessioner för
exploaterande av naturtillgångar äro ett exempel. Det tryggar råvaror.
Det ger placering åt det egna landets överflödiga kapital. Det långivande
landet får sälja maskinerna etc. Vanliga lån till utländska industriföretag
eller utländska regeringar för deras allmänna arbeten förbindas ofta med
villkoret att det långivande landet skall få leverera vårtor. Sådana avtal
kunna under nuvarande förhållanden inte ogillas. Det finns på olika håll
lagstiftning eller traktater som förbehålla ett visst lands medborgare
rätten att utnyttja naturtillgångar. Kontrakt om uppköp i stort av vissa
världsartiklar för ett lands behov har praktiserats tidigare ete, etc. Och
detta andra memorandum slutar med att också understryka, att det
förordade närmare samarbetet med dominions inte på minsta sätt
försvårar politiken att närma alla världens stater till varandra genom
Nationernas förbund eller förbindelserna med den internationella
fackföreningsrörelsen.
Man kan vara fullt övertygad om allvaret i rapportens internationalism,
men ändå ha starka farhågor för följderna av en engelsk orientering mot
en utpräglad ekonomisk imperiepolitik. Det förefaller för övrigt, som om
rapportens syn pà Englands förhållande till »den europeiska blockbildr
ningen» vore något oklar. Å ena sidan anses denna blockbildning
tvinga England till att överge sin isolering. Å andra sidan anföres mot
Englands anslutning till ett europeiskt block, att detta inte har stora
utsikter att kunna hålla samman. Den snart sammanträdande
imperiekonferensen får väl visa, om fackföreningsrapporten hjälper till att
omedelbart skapa positiva resultat. Att den kommer att ge upphov till
livliga ekonomiska diskussioner inom den socialistiska arbetarrörelsen, är
säkert. Den tvingar fram frågan om det i nuvarande läge finns plats
för en rent socialistisk ekonomisk politik, eller om arbetarpartierna i
olika länder ha att slå vakt kring det fria näringslivet och den fria
handeln, d. v. s. föra en klart liberal ekonomisk politik, kompletterad med
ett större eller mindre mått av socialpolitik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
