Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - Händelser och spörsmål - Arbetslöshetsförsäkring eller tryggat livsuppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Arbetslöshetsförsäkring-]{+Arbetslöshetsförsäk-
ring+} eller tryggat
livsuppehälle.
446 Händelser och spörsmål
Om någon skulle föreställa sig, att en
arbetslöshetsförsäkring i dess egentliga betydelse är
en lösning av hela arbetslöshetsfrågan, kan han
inte på något enklare sätt bli tagen ur sin
villfarelse än genom att lite närmare studera den engelska
arbetslöshetsförsäkringens historia. Den engelska försäkringen är det första exemplet
i stor skala på en obligatorisk försäkring. Principen framfördes av den
liberala regeringen genom Mr. Churchill år 1909. Lagförslaget passerade
parlamentet — utan nämnvärd opposition — år 1911, avgifter började
erläggas 1912, och bidragen började utbetalas från och med 1913.
Försäkringen omfattade under de första åren inte fullt 2i/2 miljoner arbe-,
tare. Först år 1920 utsträcktes försäkringen till att omfatta praktiskt
taget alla anställda utanför jordbruk och husligt arbete. Åren strax föra
världskriget voro år med ovanligt låg arbetslöshet. Avgifterna räckte
till att betala utgifterna och att börja med en viss fondbildning.
Bestämmelserna om en begränsad tid för den utbetalda ersättningen mötte
inga svårigheter i tillämpningen. Efter 1920 blev det genast
annorlunda. De nyförsäkrade måste i stor utsträckning få uppbära ersättning
utan att de beräknade avgifterna hunnit inbetalas.
Arbetslöshetsperioderna blevo längre än man förutsett, och man fick redan tidigt år 1921
skrida till att skapa en »utvidgad ersättningsrätt». Ramen för en
verklig försäkring höll redan på att sprängas. Den första arbetarregeringen
genomdrev år 1924, att denna ersättningsrätt blev obegränsad, men
fick en majoritet i parlamentet endast på det villkor att hela frågan
omedelbart skulle tagas upp till förnyad prövning. Detta skedde genom
den s. k. Blanesburghkommittén, som avgav ett enhälligt utlåtande 1927,
vilket lades till grund för en ny lag 1928/ I denna bibehålles den
obegränsade ersättningsrätten, under villkor av en viss tids avgiftsbetalning
— villkor varifrån man omedelbart måste göra undantag.
Arbetslöshetsförsäkringen i England har faktiskt utvecklat sig från en försäkring
i vanlig mening till en rätt att få ett tryggat livsuppehälle, vars kostnader
för staten inte bestridas ur de vanliga skatteinkomsterna utan genom
en särskild skatt, som betalas av arbetare och arbetsgivare.
Denna utveckling skildras och kommenteras på det mest sakkunniga
sätt av Sir William Beveridge i en liten skrift om The past and present
of unemployment insurance, vilken återger innehållet i en föreläsning den
7 febr. 1930. Beveridge som är en av upphovsmännen till den engelska
försäkringen, går inte här in på frågan om försäkringens framtid, fastän
han i förbifarten inte döljer sina sympatier för att vända tillbaka
till den ursprungliga försäkringsprincipen, som bar upp lagen av 1911
och även den av 1920. Men bortsett från denna fråga är den lilla
skriften full av intressanta uppgifter och reflexioner. Hur starkt de
olika industriernas avgifter till försäkringen avvika från de bidrag
de få utbetalta därifrån, ser man av en bifogad tabell. Näringsgrenar
med den minsta arbetslösheten betala in tre eller fyra gånger så mycket
som de få ut. Näringsgrenar med den största arbetslösheten få ut tre
eller fyra gånger så mycket som de betala in. Inom vissa områden
är risken för arbetslöshet tio gånger så stor som inom andra. »Bidragen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
