Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Karl Nilsson: Försvarsdiskussionens utgångsläge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 Karl Nilsson
ningsframstöt. Förgäves letar man efter de olika
meningsriktningarnas uppfattning av vårt förhållande till N. F. i allmänhet och
förbundsaktens sanktionsbestämmelser i synnerhet. Jo, det finns
verkligen ett undantag: i Rickard Sandiers anförande åtminstone
skymtar problemet, då han säger, att Sverge dels har vissa internationella
förpliktelser, dels inte har någon anledning att i förhandenvarande
situation åtaga sig några nya sådana. Men det är också det enda.
(D. v. s. Lindhagen har ju sin kända motion). I P. A. Hanssons
stora anförande finns inte den minsta antydning åt det hållet. Han
säger tvärtom, att vi vid krig mellan andra nationer böra gå in för en
"kraftig neutralitetspolitik" (kurs. här) men han säger också (sid.
236): "Vi arbeta för en klar avväpningslinje". Allt går som synes i
oklarhetens tecken.
Sedan 1928 har emellertid läget radikalt förändrats. Även om det
dröjer ett par år, innan den parlamentariska utredningskommittén
lägger sitt betänkande på bordet, kunna vi redan nu med ganska stor
säkerhet bestämma de olika principståndpunkter, som där komma att
bli företrädda. Det är endast styrkeförhållandet mellan de olika
grupperna, som kan undergå en del förskjutningar dock knappast
större, än att man kan göra en ungefärlig uppskattning även av
detta.
De olika formationernas uppställning (inom och utom kommittén)
tänker jag mig på följande sätt. Längst till höger "den historiska
skolans" män. Deras linje blir: upprustning inom alla vapen,
solidaritetsförsvar så mycket som behövs för att hindra nedrustning, för
övrigt självständighetsförsvar. Den åkermanska utredningen blir
mönstret. / centrum två grupper. Den ena kommer att ta saken
på allvar och gå in för solidaritets försvar i anslutning till N. F. Dess
lösen blir dessutom: radikal omstöpning av hela härordningen, pris
150—200 miljoner. Denna grupp kommer att rekryteras från delar
av högern, delar av den borgerliga vänstern och enstaka
socialdemokrater, som pruta på priset men ansluta sig i princip. Mönstret blir
den av vissa yngre generalstabsofficerare utgivna boken "Antingen —
eller". Den andra gruppen inom centern blir "kostnadsramens",
närmare bestämt hundramil jonsramens, riddare. "Kostnadsramen" blir
för denna målet, motiveringarna komma att bli lika skiftande (pengar,
solidaritet, mentalitet, prov på god vilja o. s. v. o. s. v.) som sakligt
undermåliga. Gruppen kommer att rekryteras från delar av den
borgerliga vänstern och delar av socialdemokratin. Mönstret blir:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
